lindbergh

Vaknade oroligt i morse, men kunde snabbt konstatera att det var strålande sol - ingen dimma i sikte. Bara att invänta 8.30 som var klockslaget för avfärd mot ESTA. 8.00 ringde läraren och meddelade att han fått förhinder och undrade om vi kunde ta det efter lunch istället. En snabb kalkylering gav att jag skulle få en timme mindre tid till förfogande, men hellre det än inte alls.
Så 12.30 gick färden mot ett fortfarande soligt ESTA. Vinden var svag, så det var bedömningslandning på programmet. Men innan dess överlämnade jag min något försenade EK-tårta, till stor belåtenhet.

Läraren förvarnade om eventuell EK mot slutet idag om allt klaffade; först några vanliga motorlandningar, sedan bedömning och därefter var det öppet. Jag visade att jag gjort läxan genom att jag redogjorde för förloppet vid bedömningslandning - som jag sa: det gick ju bra i teorin iallafall. Får se hur det blir i praktiken...
Vädret då?
131020Z 28008KT CAVOK  14/09 Q1028

Uppe i luften gick det sådär. Först var kulan långt iväg redan under starten, sedan hade jag dålig koll på farten och var okoncentrerad vid landningen; det kändes hyfsat men läraren sågade mig rejält. Problemet var att jag inte jobbade med roder/skevroder, utan bara med höjdroder, så det blev grymt svajigt och snett. Blev ovanligt frustrerad - sånthär kan jag ju egentligen. Han visade en runda, och så fick jag ta två varv till med bättre resultat.
Efter förra trafikvarvspasset med EK som avslutning kände jag mig tillbaka till minst ruta ett...

Så var det då dags för bedömning igen; läraren visade och jag genomförde tre stycken med stigande självförtroende. Den näst sista var den bästa, resulterade iallafall i beröm. Pga att motorlandningarna tog sådan tid blev EK-biten inställd tyvärr. Läraren hade dessutom bråttom hem.

Vi körde iallafall in och tankade upp planet innan vi tog oss till klubben. Där stod ett bekant plan - "rögleplanet" RBK. Är man i Ängelholm så...
En liten debriefing i AvGas-ångorna: Läraren tröstade mig och sa att det var fullständigt normalt med en återgång efter EKn och känna sig kass. Nu var det ju ny banriktning, och mot slutet blev det ju bra. Onekligen. Men jag måste träna på att arbeta med planet under landningen och räta upp det precis innan sättning så att läraren sitter stilla och inte svajar ur sitsen.

Jag tog förresten också upp ett litet problem som kollega Anders dryftade i sin blogg. Problemet med att 1000 frågor är på tok för snäll åtminstone när det gäller flygoperativa procedurer och jämfört med luftis prov. Läraren medgav diplomatiskt att det blir klurigt när litteraturen inte hänger med proven, och att närvaro på kursen och läsa bestämmelserna på egen hand blir än viktigare. Hmm, ska nog ta ett snack med Air-Law-läraren också.

Under sista varvet hörde vi en kärra närma sig, identifierade sig som SE-GNF. Väl på marken upptäckte jag att han skulle in till vår hangar och att han var en PA28 från LidAir. Piloten hade tydligen hand om MET-kursen där, så min lärare som också har MET blev snabbt intresserad.

Slut på en omväxlande flygutflykt - hem till hus för att slita med fönsterbyte. Det är mycket nu... men bra blir det.