lindbergh

Jojomän! Idag blev det åka av!
Jag skickade en försiktig SMS-trevare till läraren om flygning i veckan, och han nappade direkt. En timme efter SMS:et var jag på klubben och gjorde daglig tillsyn på Gustav Niklas.

Efter gårdagens storm (?) över ESTA med byar på över 45 knop så var det beskedligare idag:
020950 26018KT 9999 FEW018 SCT021 06/04 Q1000

Sålunda perfekt för att studera vindens verkan! En hyfsad sidvind vid start på bana 32. Läraren visade skevroderhanteringen vid starten (skeva mot vinden så att lovartssidans vinge inte får för stor lyftkraft jämfört med läsidan, vilket annars resulterar i att planet välter över mot läsidan).

Ut mot Öresund först under sedan över molnen för att se skillnaden i turbulens, därefter ett jämförande test att flyga i rak med- kontra motvind på 1000 ft. Sträckan som tog 1:45 i medvind tog 3:05 i motvind, en skillnad på ca 30 knop jämfört med marken (ground speed GS), trots att farten jämfört med omgivande luft (indicated air speed IAS) var 105 knop i båda fallen.

Efter det fick jag göra ett antal varv för att se dels hur svänghastigheten varierade under varvet beroende på vinden, och hur den flyttade iväg oss trots att svängarna var "konstanta".
Sedan fick jag känna på mekanisk turbulens (dvs orsakad av terrängen), då jag flög på låg höjd (600 ft) på lovartsidan respektive läsidan av en långsträckt kulle. Det var rejält hoppigt på läsidan, trots att kullen kanske bara var knappt 200 fot hög inkl träd.

Innan det var dags att styra kosan hemåt fick jag även prova på att hålla rak kurs i sidvind. Uppgiften var att följa ett järnvägsspår där vinden blåste rakt från sidan, och det krävdes en uppehållning på ca 10-15 grader för att följa spåret!

Som avslutning gjorde vi (läs läraren) två studs-och-gå för att visa mer på start och landning i sidvind, innan jag med "lite" hjälp landade lugnt och sansat. Det visade sig att landning i stark vind kräver högre lite fart än annars, och att inte använda full klaff på finalen för att minska vindfånget och känsligheten. Det krävs större marginaler och mer påpassning vid roderbehandlingen.

Efteråt en kort debriefing: Det går på rätt håll. Måste dock fokusera mera på de yttre referenserna så att jag inte behöver kolla instrumenten så ofta (idag tittade jag gärna på kulan för att få rena svängar), och så behöver jag träna mer på koordinationen så att händer och fötter jobbar samtidigt åt samma håll. Samarbete alltså.
Nåja, det kändes bra idag iallafall. Nästa gång blir det antingen stall och vikning eller start och landning. EKn tassar närmare - idag var det första gången han tog det ordet i sin mun i samband med mig...