Bättre sent än aldrig...
Minsann blev det inte en flygtur idag! Eller rättare sagt 10 flygturer för att vara flygtekniskt korrekt. En himla massa studs-och-gå!
Dagen började i moll; mulet, smått snökaos och hård vind, men lagom till lunch blev det iallafall ganska klart och lite svagare vind. I efterhand erkände dock läraren att det varit lite väl tuffa förhållanden i förhållande till passet; branta svängar hade passat bättre.
Hursomhelst, nu blev det en ordentlig genomkörare av start och landning, och lite motorbortfall då och då. En sidvind på 20 knop 30 grader framifrån gav en bra träning - överinlärning sa läraren.
På väg till passet satt jag och visualiserade - skevroder pga sidvinden, påpassning med sidoroder för att kompensera för slipströmmen. Och sedan åtgärder inför landning och flygfältet mitt i vindrutan.
Och tja, det gick sådär. Alltid nåt man glömde; att stänga av förvärmning, att gå ner på tomgång, att rotera i rätt tid, att fälla ut klaffen - you name it. Simultanförmågan behöver tränas. Som läraren sa; man får inte sitta och finlira en sak, måste kunna lämna det och få allt att stämma hyfsat istället för att en sak blir helt kass pga fel fokus. Så läraren fick rycka in varje landning och rädda sättningen.
Men hör och häpna; tionde och sista försöket klarade jag helt själv! Fattar knappt vad jag gjorde, men det gick! Härligt!
En start fick jag som sagt träna motorbortfall - på 200 fots höjd slog läraren av motorn till tomgång och jag fick snabbt sänka nosen till planéläge. Det kändes inte så mycket i magen som när läraren demonstrerade - då kändes det som berg-och-dalbana!
Nästa gång (fredag) blir det antingen orientering till Halmstad eller bedömningslandning, beroende på väder.
Hur gick det för dig Anders? Blev det nåt flyga av för dej också?
Dagen började i moll; mulet, smått snökaos och hård vind, men lagom till lunch blev det iallafall ganska klart och lite svagare vind. I efterhand erkände dock läraren att det varit lite väl tuffa förhållanden i förhållande till passet; branta svängar hade passat bättre.
Hursomhelst, nu blev det en ordentlig genomkörare av start och landning, och lite motorbortfall då och då. En sidvind på 20 knop 30 grader framifrån gav en bra träning - överinlärning sa läraren.
På väg till passet satt jag och visualiserade - skevroder pga sidvinden, påpassning med sidoroder för att kompensera för slipströmmen. Och sedan åtgärder inför landning och flygfältet mitt i vindrutan.
Och tja, det gick sådär. Alltid nåt man glömde; att stänga av förvärmning, att gå ner på tomgång, att rotera i rätt tid, att fälla ut klaffen - you name it. Simultanförmågan behöver tränas. Som läraren sa; man får inte sitta och finlira en sak, måste kunna lämna det och få allt att stämma hyfsat istället för att en sak blir helt kass pga fel fokus. Så läraren fick rycka in varje landning och rädda sättningen.
Men hör och häpna; tionde och sista försöket klarade jag helt själv! Fattar knappt vad jag gjorde, men det gick! Härligt!
En start fick jag som sagt träna motorbortfall - på 200 fots höjd slog läraren av motorn till tomgång och jag fick snabbt sänka nosen till planéläge. Det kändes inte så mycket i magen som när läraren demonstrerade - då kändes det som berg-och-dalbana!
Nästa gång (fredag) blir det antingen orientering till Halmstad eller bedömningslandning, beroende på väder.
Hur gick det för dig Anders? Blev det nåt flyga av för dej också?
Kommentarer
Postat av: anders
Hallå hallå,
jotack det blev flyga av (kommenterade i tidigare blogginlägg). Hoppas snart kunna lägga upp lite landningar på youtube.
Trackback