Ballast sökes!
Dagens pass blev inte vad jag väntade mig.
Först ringde läraren och sa att starttiden blivit framflyttad en timme pga passet innan blivit framflyttat pga dåligt väder (BKN006). Alltså var ett dubbelpass inte att tänka på. Flygning med maxlast istället.
Så jag åkte dit och gjorde uppgiften på tavlan: Ta reda på hur mycket vi ska ha i tanken med 2 pax i baksätet. Så det blev att slå i flyghandboken och räkna lite för att komma fram till: 50 liter. Problemet var att det fanns 120 liter i tanken... Räknade istället fram att paxen fick max väga 100 kg för att det skulle klara sig.
När väl läraren landat efter sitt typinflygningspass med DA20:n kom nästa överraskning: Läraren hade beställt en pax, men han hade inte dykt upp! Vad gör man då? Tar ett instrumentpass istället!
Så det blev att ställa in sig på stigning, plané och sväng med instrument. En kort genomgång och sedan iväg.
Vädret var inte att klaga på:
ESTA 141050Z AUTO 13010KT 9999NDV FEW026/// SCT059/// 20/17 Q1012=
Trots det fick jag inte se mycket av det; jag satt och fånstirrade in i horisontgyrot 98% (förhoppningsvis) av tiden.
Först var det heads-down (alltså inte titta ut) på planflykt över Skälderviken. Efter Farhult radioomkoppling utan att tappa horisontgyro och stigning till 3000 ft i rak kurs - träning på att hålla kulan och kursen. Planflykt ett tag för omtrimning och sedan stig till 5000 ft. Samma sak till 6000 ft. Under tiden även några svängar för att inte flyga till Danmark.
Efter ett tag satte läraren upp utsiktsskydden, och så småningom åkte även "fulkepsen" på.
Himla klurigt att hålla rak kurs: Jag hade en tendens att hela tiden svänga åt höger. Kanske beroende på att ratten inte var helt horisontell vid rakkurs, när ratten var horisontell lutade planet åt höger.
På så vis var det faktiskt lättare att svänga!
Så var det dags för plané, inte så svårt det heller.
Till slut fick jag även pröva instrumentglasögonen. Då var det dags att göra tomgångsplané. Lite känsligare på rodren.
Snart var det hemflygning; läraren ställde in NDB-fyren LB på ADF:n och så fick jag träna på rutinen för anflygning: Snabbt titta på visaren för relativ bäring för att få uppfattning om hur mycket som behövde svängas, tillbaka till horisontgyrot och ner till kursgyrot för att se vilken kurs som ska hållas, tillbaka till horisontgyrot för att börja svängen. När svängen börjar bli klar ner till kursgyrot igen för kontroll, till horisontgyrot och sedan till ADF-visaren för koll av relativa bäringen och om den inte var noll så upprepa förfarandet igen. Helt enkelt.
Till slut så åkte alla synbegränsningsmedel åt skogen mitt över Skälderviken och jag fick landa som vanligt, dock utan PAPI, eftersom tornet hade stängt - sommartider!
På väg till klubben passade vi på att spana in alla bizjettar som kantade banan. Det märktes att Swedish Open håller på... Några bilder nedan.
Nåväl; nästa pass infaller redan på måndag eftermiddag, och om jag får tag på ballast till dess blir det flygning med maxvikt. Någon som känner för att agera ballast???
Först ringde läraren och sa att starttiden blivit framflyttad en timme pga passet innan blivit framflyttat pga dåligt väder (BKN006). Alltså var ett dubbelpass inte att tänka på. Flygning med maxlast istället.
Så jag åkte dit och gjorde uppgiften på tavlan: Ta reda på hur mycket vi ska ha i tanken med 2 pax i baksätet. Så det blev att slå i flyghandboken och räkna lite för att komma fram till: 50 liter. Problemet var att det fanns 120 liter i tanken... Räknade istället fram att paxen fick max väga 100 kg för att det skulle klara sig.
När väl läraren landat efter sitt typinflygningspass med DA20:n kom nästa överraskning: Läraren hade beställt en pax, men han hade inte dykt upp! Vad gör man då? Tar ett instrumentpass istället!
Så det blev att ställa in sig på stigning, plané och sväng med instrument. En kort genomgång och sedan iväg.
Vädret var inte att klaga på:
ESTA 141050Z AUTO 13010KT 9999NDV FEW026/// SCT059/// 20/17 Q1012=
Trots det fick jag inte se mycket av det; jag satt och fånstirrade in i horisontgyrot 98% (förhoppningsvis) av tiden.
Först var det heads-down (alltså inte titta ut) på planflykt över Skälderviken. Efter Farhult radioomkoppling utan att tappa horisontgyro och stigning till 3000 ft i rak kurs - träning på att hålla kulan och kursen. Planflykt ett tag för omtrimning och sedan stig till 5000 ft. Samma sak till 6000 ft. Under tiden även några svängar för att inte flyga till Danmark.
Efter ett tag satte läraren upp utsiktsskydden, och så småningom åkte även "fulkepsen" på.
Himla klurigt att hålla rak kurs: Jag hade en tendens att hela tiden svänga åt höger. Kanske beroende på att ratten inte var helt horisontell vid rakkurs, när ratten var horisontell lutade planet åt höger.
På så vis var det faktiskt lättare att svänga!
Så var det dags för plané, inte så svårt det heller.
Till slut fick jag även pröva instrumentglasögonen. Då var det dags att göra tomgångsplané. Lite känsligare på rodren.
Snart var det hemflygning; läraren ställde in NDB-fyren LB på ADF:n och så fick jag träna på rutinen för anflygning: Snabbt titta på visaren för relativ bäring för att få uppfattning om hur mycket som behövde svängas, tillbaka till horisontgyrot och ner till kursgyrot för att se vilken kurs som ska hållas, tillbaka till horisontgyrot för att börja svängen. När svängen börjar bli klar ner till kursgyrot igen för kontroll, till horisontgyrot och sedan till ADF-visaren för koll av relativa bäringen och om den inte var noll så upprepa förfarandet igen. Helt enkelt.
Till slut så åkte alla synbegränsningsmedel åt skogen mitt över Skälderviken och jag fick landa som vanligt, dock utan PAPI, eftersom tornet hade stängt - sommartider!
På väg till klubben passade vi på att spana in alla bizjettar som kantade banan. Det märktes att Swedish Open håller på... Några bilder nedan.
Nåväl; nästa pass infaller redan på måndag eftermiddag, och om jag får tag på ballast till dess blir det flygning med maxvikt. Någon som känner för att agera ballast???
Kommentarer
Trackback