lindbergh

Jotack PC, du och TAFfen hade helt rätt, vädret blev 28015KT BKN015 nästan som utlovat. Och?
Det vädret räckte gott och väl till en stunds sidvindsairwork på ESTA. Första tanken när jag vaknade i morse var dock "katten vad det blåser", och när jag läste METARen som överensstämde med ovan avbokade jag planet direkt. 15 knop 40 grader i sidan (bana 32) kändes inte bra.

Men i takt med att morgonen grydde och tankeverksamheten blev bättre insåg jag att det kanske inte skulle vara omöjligt ändå. Sidvindskomposanten skulle hålla sig under 10 knop. Och nästa METAR hade vinden vridit ytterligare 10 grader åt rätt håll. Så när det var dags att lämna hemmet körde jag söderut istället för norrut. Fortfarande dock inte helt övertygad - ville känna mig för på ort och ställe.

Väl framme höll vädret fortfarande i sig, och efter lite logiskt resonemang insåg jag nyttan av att behärska mer än bara smörväder, så jag baxade ut GustavNiklas och studsade på.

Ok, jag hade definitivt inte vunnit några skönhetstävlingar på mina studsar, men det var inte heller några stora fel. Jag hade bra koll på farten; la på 5 knop extra för vinden under inflygningen, bara två steg klaff. Och definitivt inga päronsvängar - tvärtom (motvind på basen). Och bra koll på höjden. Det jag kom på mig själv med var att titta för rakt ner i banan vid landningen; de sista landningarna tittade jag långt bort i banan och det blev förstås bättre.
Sidvinden var faktiskt relativt lättarbetad; jag hade förväntat mig betydligt mer uppehållning resp skevning för att hålla kursen.
Nåja, efter vädret ganska hyfsade landningar.

Tagen på bar gärning när jag låst om hangaren: Plötligt kom min lärare gående och avslöjade att han sett min sista landning. Äsch, avslöjad. Man vill ju gärna göra ett gott intryck... men han höll med, ingen katastroflandning, och som jag resonerade; det är ju bättre att träna och inse att man bemästrar situationen (utan skönhetspoäng) även i lite skitväder, än att bara kunna göra snygga landningar i smörväder. Med tanke på flygsäkerhet.
Målet med lektionen, att bygga erfarenhet och självförtroende, uppfylldes.

På måndag har jag en ledig dag, så då var det egentligen tänkt att börja inflygningen på Katanan, men det blir inget av det. Dels väntar riktigt skitväder - regn och blåst - och dels är Katanan fortfarande groundad p g a trasig cylinder. Så vi kom fram till att vi inväntar jullovet för inflygningen. Då har vi många dagar till förfogande.
Det får bli årets julklapp till mig själv!

...är det ssista som dör. Därför har jag bokat planet på fredag morgon! Det finns en liiiiten chans att det blir flygbart då.

En intressant iakttagelse vädermässigt: I princip alla 9-timmars TAFfar i hela Sverige ser lika trevliga ut: 280-340 graders vind med styrka 5-14 kt och CAVOK. Bara ett ställe som sticker ut: ESSV, med 35023G34 BKN025. Och så några ställen med lätt molnighet; ESSA och ESCM.

Naturligtvis är planet fullbokat hela dagen idag, need to say more? Och jag är inte med i det gänget...
Som så ofta förr; that´s life.

Inget flygande denna helgen. Men det blev ett besök på klubben iallafall.

Vi åkte ner till Ängelholm hela familjen och på vägen slank vi inom på en snabbvisit. Mest för att frugan och lillpojken, 3 år, som inte varit i närheten av flygetyget. Så hela familjen fick i tur och ordning provsitta planet och ha på headseten.
Frugan, som tidigare varit sådär inställd till flygkonceptet, tyckte det var ett kul och intressant besök.
Allt i linje med kampanjen flygsemester 08.
Som kronan på verket fick de se när eftermiddagens Kullaflyg lyfte mot Bromma. Spektakulärt enligt dem, men blasé som man blivit hade det varit kuligare med en MD80...

Intressant notering om väder: Fram till sen lunch idag hade vi som bor precis norr om Hallandsås ett hyfsat bra väder; ganska blue skies och helt klart flygbart. METARerna för Halmstad och Ängelholm talade dock ett annat språk; typ VV001 och FG och OVC004. Inte förrän efter lunch började vädret utjämna sig, så när vi körde söderut var det "inne i moln".
Förhållandevis ofta är det så, att samtidigt som vi har hyfsat väder, så är det kasst både söder och norr om oss. Varför inte lägga ett flygfält i åsens skugga på laholmsslätten?

Det var inte omöjligt att det skulle kunna bli en flyglektion med Katanan i morgon - väderprognosen ypperlig och håltimme. Läraren hade troligen tomt i planeringen. Men så dök Olyckan upp. En cylinder strulade på Katanan, så den är groundad åtminstone till fredag. Pjaha. Nåja, man har varit med om större frustrationer.

Å andra sidan; om abstinensen varit för svår kunde jag tagit en tur i ol' GustavNiklas, men plånboken ville att jag skulle ta det lugnt och inte "okynnesflyga" för mycket...

Istället fördriver jag kvällarna med instrument-nattflygning. I går flög jag ESMG-ESMT-ESTA (Feringe-Halmstad-Ängelholm). Som alla förstår är det Flygsimulatorn som är framplockad igen. När jag surfade runt häromkvällen hittade jag ett Halmstads- och ett Ängelholms-scenery som jag tankade hem och installerade med varierande framgång. Halmstad gick bra men Ängelholm fick jag inte ordning på (sceneryt hittas inte av FS).

Och så hittade jag två PA28-or som jag gjorde sammalunda med. Utan vidare resultat; den ena instrumenteringen hade tomrum där altimeter och kursgyro skulle sitta, och den andra existerade inte alls. Antagligen har jag väl gjort något fel vid installationen. Orkade inte fixa det så jag flög med standardcessnan istället.

Lite annorlunda att göra en ILS-inflygning, men jag mindes de lektionerna från utbildningen, så allt gick bra. Tänkte slänga på lite dimma också, så man inte kan tjuvtitta på banan för att komma rätt...

En rad osannolika händelser inträffade och möjliggjorde dagens tur. 
Ett osannolikt strålande väder (CAVOK).
En osannolikt bra vindriktning (12 knop nästan rak motvind).
En osannolik replik från frugan: Ska du inte passa på att flyga idag? (Jag trodde vi hade mycket att göra, men, som hon sa, du blir så gnällig om du inte får flyga)
En osannolik händelse att planet var ledigt nästan hela dagen, helgen till trots...

Väl på plats såg jag att ingen flugit planet sedan jag gjorde det i måndags, så bränsleläget var ok. Skolningen på Katanan var i full gång, så GustavNiklas var redan utbaxad (för att komma ut med Katanan).
En snabb daglig tillsyn så var man iväg.
SASen var på inflygning, därför tog jag det lugnt på väntplatsen och gjorde de sista mentala bilderna inför de eventuella sidvindslandningarna.

Katanan var också på väg in efter en utflykt norrut, men jag trängde mig mellan och fick klart starta. Upp och iväg.
Dagens övning skulle bli föga upphetsande air-work, så först blev det fem motorlandningar med bättre och bättre resultat. Sidvinden medverkade till att jag gjorde övervägande päronsvängar in på finalen. Fartkontrollen var dagens huvudfokus.

Till slut var jag nöjd och övergick till bedömningslandningar. Tre stycken blev det, och hyfsade sådana. Första gången låg jag för långt bort på medvinden, vilket visade sig när jag faktiskt var tvungen att fuska lite med gasen på kort final för att nå fram. Vad som kan förbättras nästa gång är rotationshöjden och precisionen.

Avslutningsvis blev det återigen två motorlandningar, en normal och en utan klaff. Nöjd med båda.

Det kändes skönt att få gjort ett riktigt arbetspass; det märktes att man behöver ta sig en sådan genomkörare då och då.
Sammanfattningsvis en överraskande förmiddag; det hade jag inte räknat med när jag vaknade i morse!

ESTA 100720Z AUTO 34005KT 9999NDV NCD 01/M05 Q0998=
och KGN ledig... Det kan kanske bli något idag?

Två pass på fyra dagar; hyfsad utdelning.
I fredags var jag uppe med en kollega på sightseeing över nordvästskåne - typ kolla in vårt hus och farmors hus. Vädret var ypperligt; CAVOK och knappt någon vind. Jag föreslog att vi skulle passa på att utnyttja molnfriheten och titta på Skåne från hög höjd, men paxen ville som sagt hellre titta på hus, så det fick bli 1500 ft.
Rutten blev Munka-Ljungby - Åstorp - Helsingborg - Höganäs - Kullen - Skälderviken.

Kollegan hade sin son med sig, så därför hade jag extra koll på svängarna och gjorde inga häftiga manövrar, och kollade hans status med jämna mellanrum. Trots det blev sonen lätt illamående utanför Kullen, så det blev till att ta det kolugnt, hålla tummarna och landa försiktigt. Jag hade planerat några studsar också, men det var bara att glömma.
För säkerhets skull satte jag på ordentligt med friskluft också. Hur som helst klarade vi oss ner utan uppkast, och vid debriefingen efteråt var paxen mycket nöjda med turen.

I går satt jag mig och gjorde klart det tekniska provet på Katanan, så nu är jag redo att börja inflygningen. Har därför börjat samordna kalendrarna med flygläraren.

Idag skulle jag tagit med en annan kompis upp på en flygtur upp över Halmstad var det tänkt, men det satte vädrets makter P för. Molnbasen var bara 700 ft där, och vindarna upp mot 16 kt.
Så jag tog ett pass på egen hand istället; lite airwork kan inte skada. Studsar med allehanda landningstyper var det tänkt.
Kollade vindarna på metaren; 12 kt nästan rak sidvind kändes sådär. Jag körde och tankade planet och gjorde en wind-check. Lite lugnare med 10 knop och minskande sidvindskomposant. Efter en stunds fundering om jag skulle ställa in, men så tänkte jag att det vore nog nyttigt med lite sidvindsträning. Det blev kör.

Dock upptäckte jag snart att det var lite väl hoppigt; mycket mekanisk turbulens bakom kullarna, så första landningen avbröt jag (hann sätta ner hjulen kort dock , så det blev en riktig studs!). Jag insåg att vinden trots allt  var lite väl övermaga, så jag bestämde mig att avsluta passet och invänta lugnare vindar. En efter omständigheterna hyfsad landning fick avsluta dagens övning. Kanske jag skulle fortsatt och tränat - antagligen hade nästa landning gått bättre, men å andra sidan kunde vinden ökat ännu mer. Vill ju inte demonstrera en högre sidvindskomposant än 17 knop...
Bara 20 minuter i luften men ändå lärorikt.

Vad gör man en dag på höstlovet när det utlovas CAVOK och vindstyrkor på 2 knop?
Är man utrustad med PPL är saken biff. En tur över norra Skåne tillsammans med en kollega blir perfekt. Och så några snygga studsar på det...