Kurs med kurs
Tjaha, kvällens teoripass avklarat. Det första för mig om navigation (jag skubbade från premiären), och det kändes som jag missat något. Lite obehaglig känsla av att inte hänga med på allt som sas i repetitionen.
Vad avhandlades då? Alla dessa förkortningar; TN, MN, CN, TT, MT, CT, TH, MH, CH, IAS, CAS, TAS, GS, TB, MB, CB, dev, var, wca, da. Missat nån? Sedan hur man räknar ut kursen och TAS utifrån alla dessa parametrar, därefter hur man anger position med latitud och longitud. Latituden är avståndet till ekvatorn och gradantalet anges med N eller S plus två siffror (0-90) och longituden avståndet från nollmeridianen (greenwich), som anges med gradantalet med E/W och tre siffror.
De tre viktigaste projektionerna, Mercator, Gauss och Lambert, där Mercator och Gauss är nära besläktade, det enda som skiljer är vilket håll man lagt cylindern man projicerar jordklotet på. Med Mercator är det ekvatorn som tangerar cylindern, vilket innebär att ekvatorn är bäst avbildad och vid polerna helkasst. Med Gauss är en meridian tangeringscirkel, vilket gör att området närmast meridianen bäst avbildad. Passar bäst till Sverige, eftersom landet ligger i nord-sydlig riktning. Uppsala-meridianen är tydligen vald som tangering. Användes ursprungligen av militärerna.
Lambertprojektionen är istället en konisk projektion, där konen skär klotet i två standardparalleller (anges på kartan). Längs dessa är skalan korrekt, medan mellan dem är kartan något förminskad och utanför dem förstorad. Mitt emellan dem finns en utvald (selected) parallell, där vinkelriktigheten är korrekt.
När man ska rita kurser på kartan ger Lambert den lättast ritade kursen; en storcirkel ger nästan en rak linje. Å andra sidan är de kartblad som används så lite förminskade, så avvikelsen blir inte så stor inom kartans område oavsett projektion.
Så fick vi lite praktisk övning i att ta ut kurser. Viktigt att kolla vinkeln mitt på kursbenet, om inte annat så inför teoriprovet (typisk fråga).
Andra typiska frågor: På vilken koordinat ligger Västerås flygplats? Vad ligger på följande koordinater? Och vad som är skillnaden mellan platsfel och korrigering för platsfel. Var är skalan korrekt vid lambertprojektionen och var är vinklarna korrekt?
Ytterligare ett tips: Kom ihåg vad flygledaren säger om vinden när det är dags för flygning. Tydligen en favoritfråga från flyglärare/uppflygningslärare.
Utöver allt detta fick vi en ordentlig excess med navskivans båda sidor; omräkning av CAS till TAS (korrigerar för att temperatur och tryck inte följer standardatmosfären (1013,2 hPa och +15°C vid havsytan avtagande med 2°/1000 ft), omräkning mellan NM och m, US gallon och l, pound och kg och samband mellan fart, avstånd och tid. Men till de sista sakerna tänker jag använda miniräknare; har jag inte behövt använda räknesticka hittills tänker jag inte göra det nu.
Däremot när det gäller beräkning av groundspeed utifrån vinden och TAS känns det som om skivan är överlägsen miniräknaren (det är trots allt lite mickel att använda cosinussatsen för att räkna fram GS).
Jag tror faktiskt jag ska ta med skivan till skolan och visa mina fysik/mattelärarkollegor. Skulle tro att impfaktorn är ganska hög...
Jaha, nästa rapport då? Kan förväntas på onsdag kväll, efter nästa teoripass om luftfartssystemet.
Vad avhandlades då? Alla dessa förkortningar; TN, MN, CN, TT, MT, CT, TH, MH, CH, IAS, CAS, TAS, GS, TB, MB, CB, dev, var, wca, da. Missat nån? Sedan hur man räknar ut kursen och TAS utifrån alla dessa parametrar, därefter hur man anger position med latitud och longitud. Latituden är avståndet till ekvatorn och gradantalet anges med N eller S plus två siffror (0-90) och longituden avståndet från nollmeridianen (greenwich), som anges med gradantalet med E/W och tre siffror.
De tre viktigaste projektionerna, Mercator, Gauss och Lambert, där Mercator och Gauss är nära besläktade, det enda som skiljer är vilket håll man lagt cylindern man projicerar jordklotet på. Med Mercator är det ekvatorn som tangerar cylindern, vilket innebär att ekvatorn är bäst avbildad och vid polerna helkasst. Med Gauss är en meridian tangeringscirkel, vilket gör att området närmast meridianen bäst avbildad. Passar bäst till Sverige, eftersom landet ligger i nord-sydlig riktning. Uppsala-meridianen är tydligen vald som tangering. Användes ursprungligen av militärerna.
Lambertprojektionen är istället en konisk projektion, där konen skär klotet i två standardparalleller (anges på kartan). Längs dessa är skalan korrekt, medan mellan dem är kartan något förminskad och utanför dem förstorad. Mitt emellan dem finns en utvald (selected) parallell, där vinkelriktigheten är korrekt.
När man ska rita kurser på kartan ger Lambert den lättast ritade kursen; en storcirkel ger nästan en rak linje. Å andra sidan är de kartblad som används så lite förminskade, så avvikelsen blir inte så stor inom kartans område oavsett projektion.
Så fick vi lite praktisk övning i att ta ut kurser. Viktigt att kolla vinkeln mitt på kursbenet, om inte annat så inför teoriprovet (typisk fråga).
Andra typiska frågor: På vilken koordinat ligger Västerås flygplats? Vad ligger på följande koordinater? Och vad som är skillnaden mellan platsfel och korrigering för platsfel. Var är skalan korrekt vid lambertprojektionen och var är vinklarna korrekt?
Ytterligare ett tips: Kom ihåg vad flygledaren säger om vinden när det är dags för flygning. Tydligen en favoritfråga från flyglärare/uppflygningslärare.
Utöver allt detta fick vi en ordentlig excess med navskivans båda sidor; omräkning av CAS till TAS (korrigerar för att temperatur och tryck inte följer standardatmosfären (1013,2 hPa och +15°C vid havsytan avtagande med 2°/1000 ft), omräkning mellan NM och m, US gallon och l, pound och kg och samband mellan fart, avstånd och tid. Men till de sista sakerna tänker jag använda miniräknare; har jag inte behövt använda räknesticka hittills tänker jag inte göra det nu.
Däremot när det gäller beräkning av groundspeed utifrån vinden och TAS känns det som om skivan är överlägsen miniräknaren (det är trots allt lite mickel att använda cosinussatsen för att räkna fram GS).
Jag tror faktiskt jag ska ta med skivan till skolan och visa mina fysik/mattelärarkollegor. Skulle tro att impfaktorn är ganska hög...
Jaha, nästa rapport då? Kan förväntas på onsdag kväll, efter nästa teoripass om luftfartssystemet.
Kommentarer
Trackback