Mörka tankar
För första gången i livet ser jag fram emot den mörkare årstiden! Nu var det länge sedan det blev en natttur, men i takt med att kvällarna blir mörkare och mörkare blir det allt lättare att få till en mörkerflygning utan att behöva invänta sena timmen. Som småbarnsförälder sätter man värde på att komma isäng i tid...
Så som det känns nu blir det att krossa 100-timmarsvallen under stjärnorna i Sydhalland.
Annars har det varit nära paxflygning några gånger på sistone; en kollega vill beskåda ljungen på Mästocka uppifrån, men har bestämda krav på vindhastighet (i princip noll - helst "negativ"), och parat med övrig vädersituation och familjeschema och service så har det inte givits några tillfällen.
I brist på annat får jag väl ta en tur till klubben och hämta kontrollflygningsintyget fvb till luftis. Snart har det gått två år sedan uppflygning! Tänka sig.
Så som det känns nu blir det att krossa 100-timmarsvallen under stjärnorna i Sydhalland.
Annars har det varit nära paxflygning några gånger på sistone; en kollega vill beskåda ljungen på Mästocka uppifrån, men har bestämda krav på vindhastighet (i princip noll - helst "negativ"), och parat med övrig vädersituation och familjeschema och service så har det inte givits några tillfällen.
I brist på annat får jag väl ta en tur till klubben och hämta kontrollflygningsintyget fvb till luftis. Snart har det gått två år sedan uppflygning! Tänka sig.
100 minus
Jag satt och summerade min flygtid hittills, och upptäckte att jag flugit 99 timmar och 35 minuter till dags dato.
Hur ska 100-timmarsflygningen tillbringas för att det ska bli ståndsmässigt? Förslag emottas tacksamt!
Hur ska 100-timmarsflygningen tillbringas för att det ska bli ståndsmässigt? Förslag emottas tacksamt!
Go east
En liten runda bort över Hässleholmstrakten häromdagen. Dagens överraskning: ESTL var öppet! Mitt i sommaren. Jag trodde de bara hade öppet under terminerna för TFHS skull, men så inte.
När jag planerade rutten tänkte jag förevisa Ljungbyhed för mina pax, måste vara lugnt. Men för säkerhets skull kollade jag in AIP och NOTAM, och såg inget om någon stängdhet. Så när jag var på klubben och förvarnade tornet om mina förehavanden frågade jag om Ljungbyhed verkligen var öppet, och jodå - det stämde!
Så det blev till att prata frekvensen 129.55 ffg på mycket länge, och det rejält. En stor del av färden gick genom Ljungbyhed TMA.
Vi blev lite försenade i starten, då två flygare från SPU som troligen var ute och byggde tid startade minuten före oss från klubbplattan. De tog god tid på sig att göra motorcheck, och så fick vi vänta tills dess de lämnat varvet innan vi fick klart starta. Som lite stressfaktor fick vi ett Kullaflyg i häcken, så jag blev ombedd att styra undan så snart som möjligt för att ge plats åt dem.
Det var lite skuttigt i blåsten och med tanke på paxens ovana höll jag mig på 2000+ ft. Fick avväga mellan oskuttighet och "se på hus". Flög rutten ESTA-Munka Ljungby-Örkelljunga-Finjasjön-Sösdala-ESTL-Åstorp-Varalöv-ESTA utan större uppståndelse.
Kommentar från en av paxen (oerfaren) efteråt: Jag trodde det skulle vara värre.
Nu får det bli flygcelibat ett tag. Dags att bygga plånbok igen.
Men i takt med att kvällarna blir mörkare ökar längtan att flyga natt...
När jag planerade rutten tänkte jag förevisa Ljungbyhed för mina pax, måste vara lugnt. Men för säkerhets skull kollade jag in AIP och NOTAM, och såg inget om någon stängdhet. Så när jag var på klubben och förvarnade tornet om mina förehavanden frågade jag om Ljungbyhed verkligen var öppet, och jodå - det stämde!
Så det blev till att prata frekvensen 129.55 ffg på mycket länge, och det rejält. En stor del av färden gick genom Ljungbyhed TMA.
Vi blev lite försenade i starten, då två flygare från SPU som troligen var ute och byggde tid startade minuten före oss från klubbplattan. De tog god tid på sig att göra motorcheck, och så fick vi vänta tills dess de lämnat varvet innan vi fick klart starta. Som lite stressfaktor fick vi ett Kullaflyg i häcken, så jag blev ombedd att styra undan så snart som möjligt för att ge plats åt dem.
Det var lite skuttigt i blåsten och med tanke på paxens ovana höll jag mig på 2000+ ft. Fick avväga mellan oskuttighet och "se på hus". Flög rutten ESTA-Munka Ljungby-Örkelljunga-Finjasjön-Sösdala-ESTL-Åstorp-Varalöv-ESTA utan större uppståndelse.
Kommentar från en av paxen (oerfaren) efteråt: Jag trodde det skulle vara värre.
Nu får det bli flygcelibat ett tag. Dags att bygga plånbok igen.
Men i takt med att kvällarna blir mörkare ökar längtan att flyga natt...
Inskolad!
Då var dagens pappa-son-grej fixad!
Det var tänkt att köras ett sidvindspass med lärare idag, men vinden var som bortblåst (!!!), så jag gjorde ett litet nätt byte från skol till priv.
En tur med de två äldsta sönerna, on-demand; mellan-sonen som bara fick en intresseväckare i varvet förra (första) gången, fick välja destination och valde till pappas plånboks förtret att flyga över farmor och farfar i Småland. Jaha, lovat är lovat, så fick det bli.
Det är ju sådär upphetsande att flyga över området mellan Halmstad och Markaryd - sevärdheterna radar inte direkt upp sig, så jag tog en repris på förra smålandsflygningen: Västersjön-Markaryd-Feringe-Bolmsö-Byholma-Veinge-Laholm-Bondåkra-hemmet-Karup.
Förutsättningarna var en full stop på Feringe för att sträcka på benen och byta plats på pojkarna.
GustavNiklas var fulltankad så det var bara att hoppa in och dra iväg. Ut över Västersjön mot Markaryd. För ovanlighetens skull körde jag på 2500 fot, vilket innebar flygning i TMA en bit innan G-luften. Väl över Markaryd följde vi E4 norrut, körde lite på autopilot mot GPS för att visa pojkarna.
När vi närmade oss Feringe kopplade jag in deras frekvens för att kolla upp om det var något liv (läs: segelflyg eller fallskärmshoppning), fin sommarkväll som det var, men det visade sig vara i stort sett stendött.
Väl på lång final avslutade jag färdplanen och ropade i tomma luften att jag var på väg in - då hördes ett svar, minsann var det någon som tänkte starta från Feringe. Men han taxade bara ut till väntläge i väntan på min landning.
På plattan blev det vätskebyte i kroppen - ut med gammal uttjänt vätska, och in med ny fräsch. Och så byte av placering. Och ett SMS till mamma för att lugna henne. En helt vindstilla sommarkväll i på landet i Småland - härligt, synd att man måste flyga vidare...
Uppsittning och uppstart. Då visade det sig att det var ett plan in på lång final. Tjaha, ofrivillig väntan. En liten UL-A-kärra tror jag bestämt det var. Tids nog var vi på G igen. Aktiverade färdplanen och styrde ut mot Bolmsö. Tog två snurror, en över föräldrarna och en över brodern - det blev en massa vinkande. Mellansonen tyckte det var kul och vinkade som besatt. Jag vidarebefordrade medelst vingtippning.
Så styrde vi söderut över Byholma, visade på virke och lite föredetta militära hemligheter, innan vi satte kurs mot Veinge. Jag hade förhoppning att vi skulle kunna få lite tjusig utsikt, så jag meddelade att jag tänkte stiga till level 85. Men redan på level 45 var det så disigt att det var svårt att se på avstånd. Dessutom var det dags att gå in i TMA igen och där blev det bara klarerat upp till 4500 ft, så jag stannade på den höjden.
När vi närmade oss Veinge sjönk jag till 2000 ft för att äldste sonen skulle kunna se kompisens hus, och sedan höll vi oss på den höjden mot Hallandsås. Ner lite för att kunna "vinka" på mormor, morfar och mamma innan vi gick in i CTR via Karup. På basen bana 14 sa plötsligt mellansonen att han inte mådde bra - hoppsan. Men inget allvarligt. Det hade visst blivit lite mycket svängande på sistone. Jag får tänka på det i fortsättningen.
Nåväl, landningen gick bra, en riktig tvåpunktare, var mycket nöjd själv.
Efter avtvättning av diverse fd flygfän tackade vi för oss och skuttade nöjt norrut över åsen till en väntande mamma.
Nu är nästa steg i pappa-son-flygningen en tur till Billund och Legoland, 1:40 enkel resa. Men jag tror det får anstå till nästa sommar, vi håller oss i hemtrakten så länge.
Dags att ladda inför nästa flygtur, som infaller redan i morgon. En runda med pax över Hässleholm med omnejd.
Stay tuned!
Det var tänkt att köras ett sidvindspass med lärare idag, men vinden var som bortblåst (!!!), så jag gjorde ett litet nätt byte från skol till priv.
En tur med de två äldsta sönerna, on-demand; mellan-sonen som bara fick en intresseväckare i varvet förra (första) gången, fick välja destination och valde till pappas plånboks förtret att flyga över farmor och farfar i Småland. Jaha, lovat är lovat, så fick det bli.
Det är ju sådär upphetsande att flyga över området mellan Halmstad och Markaryd - sevärdheterna radar inte direkt upp sig, så jag tog en repris på förra smålandsflygningen: Västersjön-Markaryd-Feringe-Bolmsö-Byholma-Veinge-Laholm-Bondåkra-hemmet-Karup.
Förutsättningarna var en full stop på Feringe för att sträcka på benen och byta plats på pojkarna.
GustavNiklas var fulltankad så det var bara att hoppa in och dra iväg. Ut över Västersjön mot Markaryd. För ovanlighetens skull körde jag på 2500 fot, vilket innebar flygning i TMA en bit innan G-luften. Väl över Markaryd följde vi E4 norrut, körde lite på autopilot mot GPS för att visa pojkarna.
När vi närmade oss Feringe kopplade jag in deras frekvens för att kolla upp om det var något liv (läs: segelflyg eller fallskärmshoppning), fin sommarkväll som det var, men det visade sig vara i stort sett stendött.
Väl på lång final avslutade jag färdplanen och ropade i tomma luften att jag var på väg in - då hördes ett svar, minsann var det någon som tänkte starta från Feringe. Men han taxade bara ut till väntläge i väntan på min landning.
På plattan blev det vätskebyte i kroppen - ut med gammal uttjänt vätska, och in med ny fräsch. Och så byte av placering. Och ett SMS till mamma för att lugna henne. En helt vindstilla sommarkväll i på landet i Småland - härligt, synd att man måste flyga vidare...
Uppsittning och uppstart. Då visade det sig att det var ett plan in på lång final. Tjaha, ofrivillig väntan. En liten UL-A-kärra tror jag bestämt det var. Tids nog var vi på G igen. Aktiverade färdplanen och styrde ut mot Bolmsö. Tog två snurror, en över föräldrarna och en över brodern - det blev en massa vinkande. Mellansonen tyckte det var kul och vinkade som besatt. Jag vidarebefordrade medelst vingtippning.
Så styrde vi söderut över Byholma, visade på virke och lite föredetta militära hemligheter, innan vi satte kurs mot Veinge. Jag hade förhoppning att vi skulle kunna få lite tjusig utsikt, så jag meddelade att jag tänkte stiga till level 85. Men redan på level 45 var det så disigt att det var svårt att se på avstånd. Dessutom var det dags att gå in i TMA igen och där blev det bara klarerat upp till 4500 ft, så jag stannade på den höjden.
När vi närmade oss Veinge sjönk jag till 2000 ft för att äldste sonen skulle kunna se kompisens hus, och sedan höll vi oss på den höjden mot Hallandsås. Ner lite för att kunna "vinka" på mormor, morfar och mamma innan vi gick in i CTR via Karup. På basen bana 14 sa plötsligt mellansonen att han inte mådde bra - hoppsan. Men inget allvarligt. Det hade visst blivit lite mycket svängande på sistone. Jag får tänka på det i fortsättningen.
Nåväl, landningen gick bra, en riktig tvåpunktare, var mycket nöjd själv.
Efter avtvättning av diverse fd flygfän tackade vi för oss och skuttade nöjt norrut över åsen till en väntande mamma.
Nu är nästa steg i pappa-son-flygningen en tur till Billund och Legoland, 1:40 enkel resa. Men jag tror det får anstå till nästa sommar, vi håller oss i hemtrakten så länge.
Dags att ladda inför nästa flygtur, som infaller redan i morgon. En runda med pax över Hässleholm med omnejd.
Stay tuned!