Hjälp!

Sitter och går igenom bra-att-kunna-saker inför testet i nav/prestanda/färdplan i morgon. Visst, jag fixade 75% rätt förra gången på båda, men det känns lite väl spännande marginal inför luftisprovet.

Inga skarpa prov är bokade ännu, men ska nog försöka ta några under tiden 12-20 maj, när GustavNiklas ändå är i Tarragona på flygrally.

Rubriken då? Jo, jag vill ha hjälp med era bästa tips för en lyckad landning! Har redan fått ett bra från Johan i en kommentar (håll stenkoll på farten i utflytningen), och nu vill jag ha fler! Det behöver jag med alla mina ballonger och studsar... lite för mycket studs, lite för lite gå.

I väntan på bättre tider kan ni ju gotta er åt sommaren; en dagsfärsk bild från norra Hallandsås (Lugnarohögen i förgrunden):

image27
Och trädgården:
image28


Upp och ner och upp II

Andra dagen på raken med flygning. Härligt! Idag var det bedömningslandning EK (om allt gick bra).

Bara lätta vindar idag, så sidvinden var inte så besvärlig ändå (se förra inlägget). Det blev bana 32 som vanligt vid bedömning (det har varit den alla tre gångerna). Till skillnad från gårdagen var ingen utflykt inplanerad.
Först en teoretisk repetition av mig, därefter tankade vi fullt och gjorde run-up på plattan framför Scandinavians 737som omväxling.

För säkerhets skull tog läraren första varvet för att få in mig i känslan, och sedan blev det min tur. Huvva vilken ful landning. Och nästa samma sak. Mycket påminnelser från läraren och ballong och studs och noshjul och gud vet alla fel som gjordes. Läraren blev sur skulle precis visa en landning när vi blev förvisade till väntläge av Kullaflyg. Efter en stund var det fritt fram igen och läraren gick in på plats och visade hur en snygg landning skulle vara.
Han klagade på att jag inte jobbade med höjdrodret utan satt och väntade på att vi skulle ta mark, med noshjulslandning som resultat. Jag protesterade och sa att jag inväntade fartminskningen för att undvika ballong, men jag gjorde tydligen fel ändå. Dessutom hade jag fel nosläge i sidled.
Och som lök på laxen var jag för statisk i inflygningen. Hängde upp mig på "standardvärdena" i höjder som inte fungerade idag  p g a väder och vind. Antingen för mycket plus eller för kort så jag knappt kom över tröskeln.

Så fick jag en ny chans; det gick lite bättre, knappt märkbart. Jag var hursomhelst nerkörd i skorna, självförtroendet på lågvattenmärket, speciellt som han efter studsen med barsk stämma kommenderade full stopp härnäst.
Fortfarande ingen förbättring. Döm om min förvåning när han på taxibanan sa att han skulle hoppa av och jag skulle köra tre bedömningar själv! Vågar du det efter dagens resultat, frågade jag. Visst, vill du inte? Klart!

Han frågade hur jag kände mig och jag sa som det var med självförtroendet, så han ändrade sig och bad mig ta vanliga motorlandningar istället, för att avsluta i positiv känsla. Ok.
Kändes sådär, ganska slak och varm i hjärnan efter psykisk och fysisk bastu, så jag stängde av motorn och sträckte på benen en stund för att koppla av. Funderade och kom på att jag ville köra bedömningslandningar istället, eftersom jag var inkörd på det och ville ha dem avklarade. Ok från läraren och så hoppade jag in.

Strax iväg igen, denna gång i hasorna på Kullaflygs 2000. Upp på 1200 fot, gjorde förberedelser, anropade tornet och drog av gasen. Drog ut medvinden en bit och hade koll på farten. Tog klaff 2 på finalen, skippade trean, glömde förvärmningen och flöt ut lite högre och fick till en helt otrolig landning! Satt som en smäck! Wow!!!

Glada tillrop i sittbrunnen (funderade ett ögonblick på om läraren kunde höra mig, men kom på att jag bjöd på det i så fall...), drog på och gjorde en vända till med en helt ok landning och sedan en full stopp som blev en utdragen ballong, men jag jobbade med den iallafall! Läraren ropade en ohörbar harang samtidigt som tornet gav taxningsinstruktioner, men med tanke på lärarens min när jag återvände var det troligen en gratulation.

Härlig känsla, speciellt efter en sådan nedtryckande inledning på passet. Det kändes som att resa sig efter räkning och sedan sätta en knock (tror jag). Har gått i ett lyckorus sedan dess, och småflinat sådär fånigt...
Vilken skillnad en landning kan göra!

Nu är det Navigation och färdplanering som gäller; prov på söndag (har redan klarat av det, men behöver bli bättre så jag gör ett till). Ska läsa på mer om frekvenser, ADF, VOR, NDB och DMI hade jag tänkt.
Bis dann!

EK dag 2

ESTA 270850Z 26005KT CAVOK 16/08 Q1024=
ESTL 270850Z 33005KT CAVOK 19/08 Q1024=

Sjöbrisen har tydligen kommit igång. Bara 40 km mellan ESTA och ESTL, och ändå sådan skillnad i vindriktning.

Förberedelser inför dagens flygning - one hour and counting...

EK igen

Så blev det flygning igen!
ESTA 261150Z 18011KT CAVOK 22/08 Q1022=

EK kontrollandning på programmet - ganska pang på. Daglig tillsyn tillsammans med läraren, och sedan en kort genomgång på stående fot innan insittning.
Först skulle vi göra två studsar innan en full stopp, därefter (om allt gick bra) skulle jag köra ensam tre studsar följt av en tur ut ur trafikvarvet; bort till kontrollpunkt Farhult, vidare till kp Varalöv och sedan in till plats och in i varvet för en full stopp.

DK-landningarna blev tydligen godkända (om än lite ballongiga och studsiga), för läraren kommenderade mot klubben.
Så var jag ensam i planet igen. Kändes betydligt lugnare denna (andra) gången, full av tillförsikt. Efter första studsen hörde jag en välbekant konversation i luften. Kulla på ingång! Jaha, då anade jag vad som väntade.
Innan andra studsen frågade tornet om det inte vore bättre att ta Farhultsutflykten efter studs två, istället för att ligga i väntläge för tredje studsen. Så bestämde vi, med läraren belåtet grymtande i bakgrunden.

Jag svängde ut över Skälderviken på 1400 fot, helt ensam. En härlig känsla att ge sig ut på utflykt på egen hand. OK, bara "runt kvarteret", men ändå ute i det fria...
Så jag passade på att testa autopiloten innan Farhult, följde vägen till Varalöv och ropade upp tornet. Som väntat (och hört) var kompisen Scandinavian på ingång, så inte oväntat blev jag hänvisad till väntläge syd över Skälderviken. Nåja, då fick jag träna kurvtagning. Tog en brant sväng också, men kom på att det kanske inte är lämpligt på egen hand ännu. Begränsad avancerad flygning med 60 graders bankning, jojo. Så jag rätade snabbt upp planet till lämplig vinkel igen.

Efter några varv blev det grönt ljus, och jag gick in på plats, angjorde varvet igen och tog en studs till innan det var dags att sluta för dagen.

Summa summarum om trafikvarven: Hade bra koll på kulan idag, sparkade hej vilt med högerfoten, kändes som mer än någonsin.
Landningarna då? Kom alltid in lågt på finalen till stor förvåning. Dock var läraren inte förvånad - han hade förklaringen: Jag hade perfekt koll på höjden på medvinden (800 ft) och mitt på basen (650 ft), men hade dålig sänkning i böjan på basen vilket gjorde att jag för att få 650 mitt på sjönk snabbt igenom och hade 500 ft när jag började svänga in för finalen. Så läxan till nästa gång är att ha koll på nosläget (vilket jag inte alls hade idag).

Och landningarna i sig var som sagt inga skönheter. Det blev antingen studsar eller ballonger. Måste vänta med upptagning av nosen tills farten bedarrat, och då försiktig upptagning.

Vi får se om det blir praktiserat i morgon; eventuellt nytt pass då. Dessutom EK Bedömning i så fall.
Härliga tider!

Om väder och vind...

...handlade kvällens övning.
Ett härligt väder vi har just nu. Bokarna på Hallandsås håller som bäst på att slå ut nu; ca 10% av dem skimrar i grönt i kväll. Det utsikten njöt jag av medan jag drog mig mot Ängelholm, lyssnande på ouvertyren till Trollflöjten, därigenom bedjande den store byggmästaren om krafter till kvällens test i meteorologi. (Ibland lyssnar jag å andra sidan på Ace of Spades med Motörhead...) 

Testet var ganska knepigt, hoptotat av allas vår lärare. 20 troligen typiska frågor, allt från vad som kännetecknar tropopausen (typisk onödig men tyvärr förekommande fråga) till att läsa ut vindriktningen i Helsingfors på en visad SWC.

Resultatet blev 17 av 20 rätt, så jag kvalificerade mig till luftisprovet. Missade just vindriktningen i H-fors; ett högtryck låg nordväst om stan och så kunde man bl a välja mellan vindriktning 60 resp 330 grader. Eftersom den följer isobarerna (low to the left), men lite utåtriktat tyckte jag inte något av alternativen var bra; 60 ingen utåtvridning och 330 för mycket. Så jag tog 330 och fick fel...

Det andra felet var om tropopausen, helt onödigt fel! Jag veeeeet att den ligger på runt 10 km höjd, ändå valde jag alternativet som sa att den låg på 56,5 km höjd... blandade in siffrorna från dess temperatur. Det rätta var att ovanför ligger stratosfärskiktet med stabil skiktning.

Å andra sidan fixade jag att en BECMG i en METAR gäller de närmaste två timmarna, och att en kryptisk TAF med byig, frisk vind och hyfsat hög molnbas som övergick i regn och låg molnbas, följt av vindvridning och avtagande vind var en varmfrontspassage som passade in på Prag i den aktuella väderkartan.

Men att hinna med alla de 20 frågorna på 30 minuter som luftis kräver, det blir tufft. Jag satt nog nästan 40 minuter med frågorna (men då tog jag ganska god tid på mig iofs).

Nåja. I morgon blir det (förhoppningsvis) flyga av, och om gudarna vill mig väl så även på fredag. Se upp i varvet!

Väder

image26

Ser bra ut inför morgonens kontrollandning 12-14... nu håller vi tummarna för kärra och lärare - måtte inget hända dem!

Lagar och procedurer

Kvällens teoriövning var med rätta nedkortad. Start kl 16 Z-tid och slut 20 lokal tid. Flygnerd någon?
Skolprov i air-law och operativa procedurer. Svarade snabbt på de 2ggr16 frågorna, och precis som väntat var air law den svåra; klarade precis 75% med 4 fel, medan på operativa var bara 1 fel.

Analys: Läs på bättre i air-law. Var många frågor som jag inte sett svaret på tidigare; var finns ditten och datten, och vad står i annex det och det. Blir till att finkamma BCL och läroboken.
På onsdag är det skolprov i MET.

En fråga som dyker upp igen: Är det teoretiskt luftisprov i communications också? Har tidigare fått reda på att det är praktiskt prov i samband med uppflygning, utöver det skolprov som gjordes som avslutning på radiokursen. Men nu blir jag fundersam, eftersom jag hittade på luftis sida
denna sammanställning. Nio prov inkl communications. Hur 17 ligger det till???

Same same but different

Jodå; det blev flyga av idag.
AUTO 30014KT 9999 NSC Q1023
Hyfsat stark vind, men passade bana 32 utmärkt.
Jag fick lida en stund i väntans tider, eftersom läraren hade en ny elev precis innan mitt pass. Enligt min beräkning skulle vi flyga 16.30, men 17.10 blev vår verkliga OBT. På plats i kabinen frågade jag vad som skulle avhandlas idag. Kontrollandning blev svaret. Först några DK-studsar, därefter några EK-studsar i varvet och slutligen en ut/ inflygning via Farhult.

Allt var lugnt och ödsligt på ESTA eftersom tornet var stängt sedan en timme, så det blev att prata rakt ut i luften och säga "radio" istället för "tornet". Nu kom läraren på att det var lite väl ödsligt. Efter kl 17 är det förbjudet att studsa på ESTA! Så på väntplatsen blev det ändrade planer: Vi får ta oss till ESTL (Ljungbyhed) och studsa där istället. Och strunta i EK-biten. Jaha.

Efter en snygg uppstigning med kulan på rätta stället tog vi oss ut till Västersjön och sa adjö till tystnaden i Ängelholm, och satte kurs mot Vedby, som är en av kontrollpunkterna till ESTL. Väl inne på Ljungbyheds radio hördes en hel del trafik - tydligen både ankommande och avgående. Vi gick in i varvet på plats som nummer två och läraren "pratade" ner mej lätt. Mycket snack rakt ut i luften samtidigt som man hade koll på den andra kärran. Studsen gick väl hyfsat, lite "slirigt" men helt ok. Sedan körde jag fyra studsar till; varken fula eller snygga, typiska "sådär". Just nu är det steget mellan utflytning och sättning som är det jag försöker få till.
Trots avsaknad av PAPI (som man är bortskämd med) så kändes finalen bra, trots lite variation i glidbana från gång till annan så blir det bra i slutändan. Skönt, man har fått en helt annan säkerhet under inflygningen. Inte alls så stirrigt som tidigare.

Därefter var det dags att styra tillbaka till ESTA igen. Flög ut över Kvidinge, tog syfte på Kullen och gick in över Varalöv. När vi närmade oss visade det sig att en annan kärra låg på inflygning fast på låg höjd (vi var på 1500 ft), så han fick landa medan jag tog oss in i varvet för landning. Blev sådär, en svängande ballong - läraren förklarade varför: Jag tittade mycket riktigt på banan mitt framför planet, istället för att titta på horisonten. Typisk. Allt annat bra, och så missar man det mest grundläggande...

Direkt efter oss stod en Cessna på tur att få landa, så vi makade oss snabbt ur väg och in till plattan och klubben för debriefing. Trots småmissarna vid landning (även dålig koll på farten ibland) så kändes det som ett lyft. Läraren säger ytterligt diplomatiskt "Nu samlar du erfarenheter." Dvs nu har du gjort många misstag som du kan lära dig mycket av...

Nåja, nu har jag iallafall bekantat mig med min "andraflygplats", om det skulle strula med ESTA. En himla härlig flygtur! Har väl sällan varit med om klarare väder, och trots vinden var det en smooth ride! Vinden rakt i banorna, lättlandat!

Nästa pass på torsdag, förhoppningsvis!

Sol, vind och vatten

Summerar upp veckans händelser i ett flygperspektiv:

I onsdags var det teoridags igen. Sista METen med nytt. Gick igenom bokens väderkartstolkningsövningar som faktiskt kändes helt OK, trots avsaknad av flervalsfrågor (vi använder alltså den nya MET-boken från KSAB). Så på söndag är det kvalificeringsdags inom METen, då skolans egna prov ska göras. 75% rätt krävs för att kvalificera sig till det skarpa provet.

Fick även telefonnummer till provansvariga, så nu är det dags att planera och boka sina prov. Jag tror jag börjar på flygningens grundprinciper (aerodynamik), luftfartyg generellt och navigation första tillfället.

På söndag är det dags för provet inom flygoperativa procedurer och luftfartssystemet, eftersom jag missade det ordinarie tillfället. Mycke' nu...

Vilket himla aprilväder vi har nu! Igår var det rena s-vädret, blåst och regn. Idag är det blåst och sol, så dagens planerade kontrollflygning blåste bort. 20 knop, iofs i rak motvind för bana 32, men ändå... Det (ovädret) såg ju ganska stabilt ut på DMI, så vi reservbokade redan i onsdags lördag eftermiddag som alternativ tid. Då skulle det bara vara mulet och regn enligt DMI, men soligt och bara frisk vind enligt SMHI. Gissa vem jag håller på???


Framåt kvällen

En liten stämningsbild från ett söndagskvällstrött ESTA...
image25

Att flyga eller inte flyga...

Jag har kommit till en tråkig insikt.
Efter gårdagens halvlyckade trafikvarv vill jag inget hellre än att ta revansch och visa att jag verkligen kan landa snyggt. Läraren erbjuder förstås flygning på kvällstid; jobbet måste ju klaras i första hand. Annars är det fredag eftermiddag som gäller. Gott, så jag funderade på vilken kväll som kunde passa.

Så kom då den kranka eftertanken: Anders varnade för provet i flygoperativa procedurer, och idag så hoppar jag över människan i luften pga fullt upp i hemmet, och i morgon är det meteorologi på schemat. Ergo: Jag har inte tid att flyga. Rättare sagt, det vore korkat att prioritera flygning före teori nu innan provet.


Därför tänker jag tillbringa kvällarna tillsammans med böcker den närmaste tiden, trots det härliga flygvädrets förföriska locktoner... det kommer bli mer sommar längre fram! (Just nu 19 grader varmt och full sol)


En eftermiddag på ESTA

Vaknade oroligt i morse, men kunde snabbt konstatera att det var strålande sol - ingen dimma i sikte. Bara att invänta 8.30 som var klockslaget för avfärd mot ESTA. 8.00 ringde läraren och meddelade att han fått förhinder och undrade om vi kunde ta det efter lunch istället. En snabb kalkylering gav att jag skulle få en timme mindre tid till förfogande, men hellre det än inte alls.
Så 12.30 gick färden mot ett fortfarande soligt ESTA. Vinden var svag, så det var bedömningslandning på programmet. Men innan dess överlämnade jag min något försenade EK-tårta, till stor belåtenhet.

Läraren förvarnade om eventuell EK mot slutet idag om allt klaffade; först några vanliga motorlandningar, sedan bedömning och därefter var det öppet. Jag visade att jag gjort läxan genom att jag redogjorde för förloppet vid bedömningslandning - som jag sa: det gick ju bra i teorin iallafall. Får se hur det blir i praktiken...
Vädret då?
131020Z 28008KT CAVOK  14/09 Q1028

Uppe i luften gick det sådär. Först var kulan långt iväg redan under starten, sedan hade jag dålig koll på farten och var okoncentrerad vid landningen; det kändes hyfsat men läraren sågade mig rejält. Problemet var att jag inte jobbade med roder/skevroder, utan bara med höjdroder, så det blev grymt svajigt och snett. Blev ovanligt frustrerad - sånthär kan jag ju egentligen. Han visade en runda, och så fick jag ta två varv till med bättre resultat.
Efter förra trafikvarvspasset med EK som avslutning kände jag mig tillbaka till minst ruta ett...

Så var det då dags för bedömning igen; läraren visade och jag genomförde tre stycken med stigande självförtroende. Den näst sista var den bästa, resulterade iallafall i beröm. Pga att motorlandningarna tog sådan tid blev EK-biten inställd tyvärr. Läraren hade dessutom bråttom hem.

Vi körde iallafall in och tankade upp planet innan vi tog oss till klubben. Där stod ett bekant plan -
"rögleplanet" RBK. Är man i Ängelholm så...
En liten debriefing i AvGas-ångorna: Läraren tröstade mig och sa att det var fullständigt normalt med en återgång efter EKn och känna sig kass. Nu var det ju ny banriktning, och mot slutet blev det ju bra. Onekligen. Men jag måste träna på att arbeta med planet under landningen och räta upp det precis innan sättning så att läraren sitter stilla och inte svajar ur sitsen.

Jag tog förresten också upp ett litet problem som kollega Anders dryftade i sin blogg. Problemet med att 1000 frågor är på tok för snäll åtminstone när det gäller flygoperativa procedurer och jämfört med luftis prov. Läraren medgav diplomatiskt att det blir klurigt när litteraturen inte hänger med proven, och att närvaro på kursen och läsa bestämmelserna på egen hand blir än viktigare. Hmm, ska nog ta ett snack med Air-Law-läraren också.

Under sista varvet hörde vi en kärra närma sig, identifierade sig som SE-GNF. Väl på marken upptäckte jag att han skulle in till vår hangar och att han var en PA28 från LidAir. Piloten hade tydligen hand om MET-kursen där, så min lärare som också har MET blev snabbt intresserad.


Slut på en omväxlande flygutflykt - hem till hus för att slita med fönsterbyte. Det är mycket nu... men bra blir det.


BCMG FG?

Ujuj... nu är det spännande! Hur ska det gå i morgon? Bokat flygning 9.30 - dimvarning!
Här norr om åsen har det tydligen varit mer eller mindre dimmigt mest hela dagen idag, när det var lovat sol och varmt. Kan det vara advektionsdimma?
I Småland där jag tillbringat dagen var det sol och svettigt däremot. Lade lång stenmur; kanske inte bästa förberedelsen inför morgondagen...

Alla vägar bär till PPL?

Hur många olika upplägg finns det på skolorna för att ta sig till PPL? Det verkar finnas lika många som skolor. Kollegan PC ska ut på långnav innan EKn, men jag har precis klarat av en mycket kort nav just efter EKn. Kunde vara intressant att se andra upplägg...
Här är ÄFKs:

Teori:
Luftfartyg generellt, Flygningens grundprinciper, Flygradiotelefoni varvat med varandra.
Därefter
Luftfartssystemet, Flygoperativa procedurer, Prestanda/Färdplanering, Navigation varvat.
Avslutningsvis
Meteorologi med två halvdagar Människans förutsättningar och prov på tidigare ämnen varvat.
Sista månaden repetition av allt.
Teoriprov ungefär första halvan av maj.

Praktik i grova drag:
Normal flygning 7 pass
Stall och vikning
Start och landning, bedömningslandning, nödlandning, EK, inbakat två orienteringar
(här är jag nu efter 18 timmar och 76 landningar)
Navigering
Låg fart, branta svängar
EK orientering
Navigering DK,EK
Instrument
SoL begränsat utrymme
Sidvindsland EK
Max flygvikt
Navigering+instrument
Onormala lägen
Navigering 3h DK,EK
Instrument
ILS
Repetition

That's it. Hur har ni andra det?

Reflektion:

När jag tänker tillbaka på fredagens flygpass inser jag hur mycket jag har kvar att lära mig.

En liten utvikning:
Ju äldre man blir och ju mer man får veta, desto mer förstår man hur lite man vet. När man är liten är man duktig på det mesta, kan t ex "allt" om matematik, d v s räkna till en gogool ungefär. Sen blir man 20 och inser att man inte kommer att bli astronaut eller brandman och får ont i huvudet av att lösa en andragradsekvation. Vid 30 har man satt barn till världen och förundrats över livets skapelse. Upptäckt att man inte längre kan laga sin egen bil. När man fyllt 40 inser man att man snart är halvvägs och det börjar bli bråttom och angeläget, samtidigt som man ger upp försöken att förstå livets mening och bara kör på...

Flygning då? Jo, jag har börjat sätta ihop en liten kom-ihåg-lista, för att lättare komma ihåg vad jag ska tänka på vid torrflygning. Det gäller att veta vad man inte kan ännu. Det är de små detaljerna som gör det. T ex var man ska spana efter fält vid nödlandning, eller att hela tiden sträva efter att ha blandningsreglaget klockan 2 jämfört med gasen. Och hur blicken ska vandra på finalen.
Hittills är listan 1,5 A4 lång...


Nästa flygpass är preliminärbokat till fredag eftermiddag. Än så länge ser väderleksprognoserna lysande ut; 16 grader varmt och en lätt sydostlig bris i solsken. Vi får väl se när det närmar sig. I så fall blir det bedömningslandning igen.


Har börjat läsa in mig på meteorologi och människan i luften. Känns ganska bra; det mesta är fysik i båda fallen, så det borde passa mig som handen i handsken. Jag inser nu att teorin kommer jag nog att kunna fixa bra (jag har en "ovana" att tro att jag kan mindre än jag egentligen vet, vilket brukar resultera i hög överinlärning.) Däremot kommer de praktiska momenten att kräva mycket jobb. Fast det är nog mycket mentala spöken som härjar som jag skrivit om tidigare, typ bristande simultanförmåga. Läste idag om de krav som ställs vid uppflygning:

  • Koordinationsförmåga
  • Reaktionsförmåga
  • Initiativförmåga
  • Simultankapacitet
  • Stabilitet
  • Rumsföreställning
  • Noggrannhet
  • Minne
  • Pålitlighet
  • Mogenhet
  • Omdöme
  • Airmanship

En hel del att jobba på...


PS

För alla som inte tror att det hänt något på bloggen på sistone: Jag satt uppe i natt och fyllde på det senaste inlägget med lite bonusmaterial. Väl bekomme!

Påskägg

Jag är skyldig er en rapport från gårdagens flygning, gott folk. Här kommer den:
Förutsättningarna: Antingen träning på start och land i sidvind, eller DK-navigering tor Halmstad. Eftersom det varit mycket harvande i trafikvarvet på sistone kändes det senare alternativet roligast. Blåsten å andra sidan gjorde det första alternativet troligt, speciellt som jag uppskattade vinden som frisk med drygt 30 graders sidvind. METARen sa 
ESTA 061050 28015KT CAVOK 07M04 Q1016
vilket skulle ge 40 grader sidvid på bana 32.

Eftersom jag VILLE navigera så gjorde jag förberedelser på morgonen för det; kopierade upp området, ritade rutten och tog ut kurser och avstånd, så att allt skulle vara så klart som möjligt när det gällde.
Min önskan slog in, läraren tyckte vinden var lite för tuff för sidvindsövningar. Gott!
Lite småstruligt att ge sig ut att flyga på långfredagen när alla torn stänger, inte ens ESTA öppet efter 14. Vi hann knappt upp till KARUP innan de stängde. På lärarens order önskade jag tjejen i luren glad påsk innan vi sa upp kontakten.

Rutten förresten?
ESTA-KARUP-Hemmet-LAXVIK-ESMT-LAXVIK-Knäred-VASTERSJON-ESTA.
Räknade ut wca, GS, MT, CT och tid. Total flygtid 45 minuter. Väl uppe i luften upptäckte vi ett misstag jag gjort: Jag hade räknat med markvinden, när vi precis fått lära oss att kolla vinden på 2000 fot istället, eftersom vinden vrider ca 30 grader moturs nära marken pga friktionen. Attans.

En annan sak vi gått igenom var mekanisk turbulens, och det var precis det vi gick igenom över Hallandsås. Guppigt och hoppigt på 1500 fot QNH över åsen. Väl i Karup tog vi en liten avstickare över vårt hus, några branta svängar fick nästan frugan att få skrämselhicka... Hon blev lugnad när jag berättade att det var läraren som höll i spaken just då, för att jag skulle ha händerna fria att fota.

Fortsatte upp över bukten mot Halmstad på 1500 fot; gick in på plats och in i varvet. En annan kärra låg och studsade så vi fick samsas. Tornet som sagt stängt, så den enda som fanns att prata med var just personen i kärran. Ovant.
Nästa erfarenhet jag gjorde: Jag hade ingen aning om hur nejden såg ut uppifrån och hade inte lagt upp varvet hemma vid datorn, så läraren fick köra ganska mycket hands-on. Kolla upp flygplatsen i förväg är tipset. Gärna på Gula Sidornas kartavdelning t ex. Google Earth har kass upplösning över Halmstad.

Efter studsen satte vi kurs mot Knäred på 4000 fot. Sa adjö till Halmstadspöket och hälsade istället på Sweden control i G-luften. Hade svårt att orientera mig över skogarna, mycket beroende på att utgångsläget efter starten inte var det planerade. Hittade fram till slut, och p g a den återigen lite skumpiga turbulensen (konvektiv denna gång) steg vi till 6000 fot on top.

Väl över Västersjön var det dags att önska Sweden control glad påsk och återigen prata rakt ut i luften till Ängelholms radio, innan det var dags att börja planén in. Förvärmning till och gasavdrag till 2000 rpm. Erfarenhet: Om du ser till att ha målet liggande still mitt i vindrutan kommer du att sjunka lagom mycket tills du är framme.
Efter en skakig sidvindslandning, då allt inlärt (motskevning och sidoroder) var som bortblåst(!) var vi nere igen och taxade utan tornackompanjemang till klubben och passet var till ända.

Några bilder från passet:
image18
Follow that plane!
image19
Planering på gång!
image20
This is your captain speaking; Båstad on your left side.
image21
Propellerinterferens över Laholmsslätten
image23
My home "town"...
image24
På plané mot ESTAs trafikvarv.

Nu blir det inte flyga av förrän tidigast onsdag. GustavNiklas är på service igen... Teorin har påsklov, så jag får klara mej på egen hand tills dess. Det får bli lite torrflygning i det mentala, och så se till att plugga MET. Jag har inte fått besked ännu om mina kunskaper inom aerodynamik och luftfartyg är tillräckligt dokumenterade för att få bli ivägsläppt på luftisprov; det test som vi gjorde på 48 resp 200 frågor med 94% rätt var kanske inte tillräckligt. Annars ligger kvalgränsen på 75%... Läraren håller på att kolla om jag får komma iväg.

Runt hörnet väntar även andra och sista delen av Människan i luften, ett sextimmars teoripass på lördag. Får se om jag måste dit, annars känns det som att jag skulle kunna fixa det på egen hand...

Glad påsk!

How-tos

Allt lugnt nu, eller? Alltför lugnt skulle jag vilja säga.
En vecka sedan Det Stora Äventyret, och inget mer sedan dess. Nu börjar det bli dags igen! Vi får väl se vad påsklovet för med sig; jag är ledig fram till den 14e, så några pass borde jag väl hinna med!
Första tillfället - i morgon - brann inne pga fullbokat plan. Å ena sidan verkar det bli himla blåsigt i morgon (kulingvarning på Kattegatt), å andra sidan var det landning i sidvind som skulle avhandlas om möjligt. Kanske lite väl bra?
Alternativet är en nav ESTA-ESMT-Knäred-Vastersjon-ESTA. Vi får väl se.
I brist på real reality får man nöja sig med bandad dito; har hittat en guldgruva på youtube med instruktionsvideos från King Schools:
 
Perfekt för mig! Få till utflygningen och sättningen...

200 frågor om flygplan

Kvällens teoriövning gick ut på att repetera avsnitten luftfartyg och aerodynamik. Och vilken repetition sen; 48 frågor aerodyn och 200! frågor om luftfartyg. Tungt. Men efter konsultation av facit visade det sig bli 94% rätt på båda testen.
Ok, jag hade tränat lite grann igår med 1000 frågor, men orkade inte längre än till 247.
Så det känns som att de kapitlen borde vara lättfixade på luftisprovet. Ska nog ordna med en tid snarast.