Blindstyre?!
Dagens flygpass var dedicerat till introduktion av instrumentflygning. För första gången kändes vädret ganska oviktigt; tvärtom var moln välkomna!
För oinsatta kanske det tarvas en förklaring: För att få flyga enbart med instrument som input krävs speciell instrumentbehörighet, som kostar minst lika mycket som ett vanligt PPL att ta, och dessutom kontrollflygning varje år (PPL vartannat år).
Det är definitivt otillåtet att flyga i väder där man inte kan orientera sig, enligt bestämmelser i okontrollerad luft med minst 3 km sikt i horisontell ledd, fritt från moln och sikt till marken. Lägsta flyghöjd 500 ft över mark. I kontrollerad luft 5-8 km horisontalsikt, 1,5 km horisontellt avstånd till moln och 1000 fot vertikalt avstånd till moln.
Med andra ord: Ingen instrumentbehörighet = ingen flygning i moln.
Varför då lära sig instrumentflygning om man inte får tillämpa det? Tja, olyckor kan hända, människor gör misstag och kan av mer eller mindre otur hamna i moln, och då är det bra att känna till hur man ska göra. Därför.
OK. Vi började med en liten repetition av vad jag läst i förväg. Och i korthet: Horisontgyro och kursgyro visar hela tiden ditt exakta läge gentemot horisont (nosläge, bankning) och riktning. Därför kallas de direktinstrument. De andra instrumenten (höjdmätare, fartmätare och variometer) är beroende av statiskt och dynamiskt tryck och har en viss fördröjning och är därmed inget att lita på i varje ögonblick. Kallas grundinstrument.
Vid instrumentflygning ska man titta på horisontgyrot 98% av tiden, och resten av tiden fördelas på höjdmätare och kursgyro (vid planflykt).
Om nu väderleken skulle vara otjänlig för att praktisera instrumentflygning finns det olika knep att tillgå. Man kan sätta upp stora plastsjok för fönstren på förarsidan (så läraren fortfarande ser ut), eller kan man bära glasögon med öppningar bara nedåt instrumentbrädan, eller kan man också bära en urfånig keps, med världens största smäck, typ 25 cm lång och 30 cm bred, som slokande hänger ner och skymmer utsikten. Efter passet demonstrerade läraren alla utensilierna...
Start bana 32, ut över Farhult på 1400 fot till gamla kära Kullenområdet. På väg dit visade läraren på lämpliga regnskursmoln; kunde man se horisonten genom regnskuren var det ok att flyga genom den, annars skulle man runda den. Men idag skulle vi passa på att flyga genom molnet bara föratt.
Först visade läraren planflykt och stigning, sedan fick jag själv prova på planflykt och kurshållning, än så länge bara genom att låta bli att titta ut. När han märkte att det gick ok satte han upp flygkartan framför vindrutan och såg att det fortfarande gick bra. Därefter dirigerade han in mig i molnet där jag fick fortsätta planflykt och kurshållning och slutligen lite stig också.
Gick hyfsat, men lite reflektioner: Himla känsligt det där horisontgyrot; minsta lilla vickning på ratten märktes. Och sedan kändes det bakvänt när flygplanssymbolen i gyrot var stilla medan horisontbilden rörde sig. Jag hade lite svårt att korrigera, hade ingen naturlig koppling till bilden hur jag skulle vrida ratten för att korrigera en lutning. Men det är väl något som kommer.
Jag fick något slags datorspelskänsla bara sittandes och fånstirra på instrumenten utan att se något annat. På tal om datorspel; det allra första datorspelet som jag köpte till min allra första dator, en spillrans ny Sinclair ZX Spectrum (årsmodell 1982), var flygsimulatorn Night Flight! Primitiv? Say no more..
Efter det bytte jag förresten upp mig till en VIC64, en (fungerande) dator som fortfarande finns i min ägo, med tillhörande bandstation! Nostalgi...
Så var vi ute ur molnet och över Farhult igen. Läraren gav order om motorplané mot ESTA för landning. Va? Redan? Det visade sig att när vi landade hade vi varit i luften i 45 minuter, en fullt normal lektionslängd. Tiden går fort ibland.
Landningen ja, läraren satt tyst under hela landningsproceduren, ända tills det var dags att taxa in till klubben. Jag glömde faktiskt fråga om det var positivt eller negativt att han var så tyst, men eftersom jag inte gjorde någon ballong och ingen noslandning tolkade jag det positivt.
En snabb debriefing på taxibanan gjordes, och läraren avslöjade mina tankebanor när det gällde bankningskorrigeringen utifrån horisontgyrot. Du chansade på att vrida på något håll för att korrigera, eller hur? Ibland vred du rätt, ibland fel. Vad kunde jag säga?. Du får hem och träna på flygsimulatorn! Va, har du ingen???
Du får önska dig en av frugan...
Jaha, det får bli att införskaffa en, inklusive joystick då. Någon som känner till en bra PA28-expansion till FS2004? FSX är nog för tuff för min dator...
Nästa pass, på onsdag, ska handla om flygning med maxvikt eller (om jag har tur) mediumnav; 1,5 h DK-navigering till ESTA-ESME-ESMS-ESML-ESTA, med studs i ESME och ESML. På ren svenska Ängelholm-Eslöv-Sturup-Landskrona-Ängelholm. Det ser jag himla fram emot!
Dagens väder förresten:
ESTA 300830Z 300914 26010KT 9999 SCT020 TEMPO 0914 4000 TSRA BKN011 BKN020CB=
ESTA 300850Z 24009KT 9999 FEW025 SCT036 BKN064 16/11 Q1007=
För oinsatta kanske det tarvas en förklaring: För att få flyga enbart med instrument som input krävs speciell instrumentbehörighet, som kostar minst lika mycket som ett vanligt PPL att ta, och dessutom kontrollflygning varje år (PPL vartannat år).
Det är definitivt otillåtet att flyga i väder där man inte kan orientera sig, enligt bestämmelser i okontrollerad luft med minst 3 km sikt i horisontell ledd, fritt från moln och sikt till marken. Lägsta flyghöjd 500 ft över mark. I kontrollerad luft 5-8 km horisontalsikt, 1,5 km horisontellt avstånd till moln och 1000 fot vertikalt avstånd till moln.
Med andra ord: Ingen instrumentbehörighet = ingen flygning i moln.
Varför då lära sig instrumentflygning om man inte får tillämpa det? Tja, olyckor kan hända, människor gör misstag och kan av mer eller mindre otur hamna i moln, och då är det bra att känna till hur man ska göra. Därför.
OK. Vi började med en liten repetition av vad jag läst i förväg. Och i korthet: Horisontgyro och kursgyro visar hela tiden ditt exakta läge gentemot horisont (nosläge, bankning) och riktning. Därför kallas de direktinstrument. De andra instrumenten (höjdmätare, fartmätare och variometer) är beroende av statiskt och dynamiskt tryck och har en viss fördröjning och är därmed inget att lita på i varje ögonblick. Kallas grundinstrument.
Vid instrumentflygning ska man titta på horisontgyrot 98% av tiden, och resten av tiden fördelas på höjdmätare och kursgyro (vid planflykt).
Om nu väderleken skulle vara otjänlig för att praktisera instrumentflygning finns det olika knep att tillgå. Man kan sätta upp stora plastsjok för fönstren på förarsidan (så läraren fortfarande ser ut), eller kan man bära glasögon med öppningar bara nedåt instrumentbrädan, eller kan man också bära en urfånig keps, med världens största smäck, typ 25 cm lång och 30 cm bred, som slokande hänger ner och skymmer utsikten. Efter passet demonstrerade läraren alla utensilierna...
Start bana 32, ut över Farhult på 1400 fot till gamla kära Kullenområdet. På väg dit visade läraren på lämpliga regnskursmoln; kunde man se horisonten genom regnskuren var det ok att flyga genom den, annars skulle man runda den. Men idag skulle vi passa på att flyga genom molnet bara föratt.
Först visade läraren planflykt och stigning, sedan fick jag själv prova på planflykt och kurshållning, än så länge bara genom att låta bli att titta ut. När han märkte att det gick ok satte han upp flygkartan framför vindrutan och såg att det fortfarande gick bra. Därefter dirigerade han in mig i molnet där jag fick fortsätta planflykt och kurshållning och slutligen lite stig också.
Gick hyfsat, men lite reflektioner: Himla känsligt det där horisontgyrot; minsta lilla vickning på ratten märktes. Och sedan kändes det bakvänt när flygplanssymbolen i gyrot var stilla medan horisontbilden rörde sig. Jag hade lite svårt att korrigera, hade ingen naturlig koppling till bilden hur jag skulle vrida ratten för att korrigera en lutning. Men det är väl något som kommer.
Jag fick något slags datorspelskänsla bara sittandes och fånstirra på instrumenten utan att se något annat. På tal om datorspel; det allra första datorspelet som jag köpte till min allra första dator, en spillrans ny Sinclair ZX Spectrum (årsmodell 1982), var flygsimulatorn Night Flight! Primitiv? Say no more..
Efter det bytte jag förresten upp mig till en VIC64, en (fungerande) dator som fortfarande finns i min ägo, med tillhörande bandstation! Nostalgi...
Så var vi ute ur molnet och över Farhult igen. Läraren gav order om motorplané mot ESTA för landning. Va? Redan? Det visade sig att när vi landade hade vi varit i luften i 45 minuter, en fullt normal lektionslängd. Tiden går fort ibland.
Landningen ja, läraren satt tyst under hela landningsproceduren, ända tills det var dags att taxa in till klubben. Jag glömde faktiskt fråga om det var positivt eller negativt att han var så tyst, men eftersom jag inte gjorde någon ballong och ingen noslandning tolkade jag det positivt.
En snabb debriefing på taxibanan gjordes, och läraren avslöjade mina tankebanor när det gällde bankningskorrigeringen utifrån horisontgyrot. Du chansade på att vrida på något håll för att korrigera, eller hur? Ibland vred du rätt, ibland fel. Vad kunde jag säga?. Du får hem och träna på flygsimulatorn! Va, har du ingen???
Du får önska dig en av frugan...
Jaha, det får bli att införskaffa en, inklusive joystick då. Någon som känner till en bra PA28-expansion till FS2004? FSX är nog för tuff för min dator...
Nästa pass, på onsdag, ska handla om flygning med maxvikt eller (om jag har tur) mediumnav; 1,5 h DK-navigering till ESTA-ESME-ESMS-ESML-ESTA, med studs i ESME och ESML. På ren svenska Ängelholm-Eslöv-Sturup-Landskrona-Ängelholm. Det ser jag himla fram emot!
Dagens väder förresten:
ESTA 300830Z 300914 26010KT 9999 SCT020 TEMPO 0914 4000 TSRA BKN011 BKN020CB=
ESTA 300850Z 24009KT 9999 FEW025 SCT036 BKN064 16/11 Q1007=
Kommentarer
Postat av: Joel
denna http://www.fsimcafe.com/Downloads/ShowDownload.aspx?ProductID=1519
kanske?
Trackback