Dagen efter

Nu har tiden kommit ifatt mig. Igår var jag så himla spänd och uppskruvad efter flygningen. Det kändes som att gå omkring i en bubbla, overkligt, ända från den stund läraren sa att det kunde bli EK. Oooops kändes det. Och därav den något oskärpta flygningen. Många triviala fel, men som sagt, två landningar med lärare var helt underbara.

När man sedan satt i planet och ställde upp på bana 14 och drog på ensam tänkte jag shit, nu är det ingen återvändo. Lyfter jag nu MÅSTE jag landa själv utan möjlighet till hjälp! Lite otäck känsla, men det var bara att förtränga och dra upp i 60 knop som vanligt, och sedan kändes det fullkomligt naturligt, helt lugnt. Skönt.

Men den riktiga lyckan ville inte infinna sig, jag var nog fortfarande lite i chock när jag somnade igår. Det var inte förrän idag som jag kom till riktig insikt att jag faktiskt flugit själv. Och idag har jag svävat omkring och småflinat när jag tänkte på gårdagen. Nu vill jag bara upp igen och visa att jag kan göra fler snygga landningar!

Närmaste flyghändelse blir på söndag, då vi repeterar höstens luftfartyg generellt och flygningens grundprinciper, sedan ett nästan två veckor långt teorilov. Under påsken och lovet efter hoppas jag det blir flyga av, åtminstone några gånger...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback