Sidvind
Två pass på fyra dagar; hyfsad utdelning.
I fredags var jag uppe med en kollega på sightseeing över nordvästskåne - typ kolla in vårt hus och farmors hus. Vädret var ypperligt; CAVOK och knappt någon vind. Jag föreslog att vi skulle passa på att utnyttja molnfriheten och titta på Skåne från hög höjd, men paxen ville som sagt hellre titta på hus, så det fick bli 1500 ft.
Rutten blev Munka-Ljungby - Åstorp - Helsingborg - Höganäs - Kullen - Skälderviken.
Kollegan hade sin son med sig, så därför hade jag extra koll på svängarna och gjorde inga häftiga manövrar, och kollade hans status med jämna mellanrum. Trots det blev sonen lätt illamående utanför Kullen, så det blev till att ta det kolugnt, hålla tummarna och landa försiktigt. Jag hade planerat några studsar också, men det var bara att glömma.
För säkerhets skull satte jag på ordentligt med friskluft också. Hur som helst klarade vi oss ner utan uppkast, och vid debriefingen efteråt var paxen mycket nöjda med turen.
I går satt jag mig och gjorde klart det tekniska provet på Katanan, så nu är jag redo att börja inflygningen. Har därför börjat samordna kalendrarna med flygläraren.
Idag skulle jag tagit med en annan kompis upp på en flygtur upp över Halmstad var det tänkt, men det satte vädrets makter P för. Molnbasen var bara 700 ft där, och vindarna upp mot 16 kt.
Så jag tog ett pass på egen hand istället; lite airwork kan inte skada. Studsar med allehanda landningstyper var det tänkt.
Kollade vindarna på metaren; 12 kt nästan rak sidvind kändes sådär. Jag körde och tankade planet och gjorde en wind-check. Lite lugnare med 10 knop och minskande sidvindskomposant. Efter en stunds fundering om jag skulle ställa in, men så tänkte jag att det vore nog nyttigt med lite sidvindsträning. Det blev kör.
Dock upptäckte jag snart att det var lite väl hoppigt; mycket mekanisk turbulens bakom kullarna, så första landningen avbröt jag (hann sätta ner hjulen kort dock , så det blev en riktig studs!). Jag insåg att vinden trots allt var lite väl övermaga, så jag bestämde mig att avsluta passet och invänta lugnare vindar. En efter omständigheterna hyfsad landning fick avsluta dagens övning. Kanske jag skulle fortsatt och tränat - antagligen hade nästa landning gått bättre, men å andra sidan kunde vinden ökat ännu mer. Vill ju inte demonstrera en högre sidvindskomposant än 17 knop...
Bara 20 minuter i luften men ändå lärorikt.
I fredags var jag uppe med en kollega på sightseeing över nordvästskåne - typ kolla in vårt hus och farmors hus. Vädret var ypperligt; CAVOK och knappt någon vind. Jag föreslog att vi skulle passa på att utnyttja molnfriheten och titta på Skåne från hög höjd, men paxen ville som sagt hellre titta på hus, så det fick bli 1500 ft.
Rutten blev Munka-Ljungby - Åstorp - Helsingborg - Höganäs - Kullen - Skälderviken.
Kollegan hade sin son med sig, så därför hade jag extra koll på svängarna och gjorde inga häftiga manövrar, och kollade hans status med jämna mellanrum. Trots det blev sonen lätt illamående utanför Kullen, så det blev till att ta det kolugnt, hålla tummarna och landa försiktigt. Jag hade planerat några studsar också, men det var bara att glömma.
För säkerhets skull satte jag på ordentligt med friskluft också. Hur som helst klarade vi oss ner utan uppkast, och vid debriefingen efteråt var paxen mycket nöjda med turen.
I går satt jag mig och gjorde klart det tekniska provet på Katanan, så nu är jag redo att börja inflygningen. Har därför börjat samordna kalendrarna med flygläraren.
Idag skulle jag tagit med en annan kompis upp på en flygtur upp över Halmstad var det tänkt, men det satte vädrets makter P för. Molnbasen var bara 700 ft där, och vindarna upp mot 16 kt.
Så jag tog ett pass på egen hand istället; lite airwork kan inte skada. Studsar med allehanda landningstyper var det tänkt.
Kollade vindarna på metaren; 12 kt nästan rak sidvind kändes sådär. Jag körde och tankade planet och gjorde en wind-check. Lite lugnare med 10 knop och minskande sidvindskomposant. Efter en stunds fundering om jag skulle ställa in, men så tänkte jag att det vore nog nyttigt med lite sidvindsträning. Det blev kör.
Dock upptäckte jag snart att det var lite väl hoppigt; mycket mekanisk turbulens bakom kullarna, så första landningen avbröt jag (hann sätta ner hjulen kort dock , så det blev en riktig studs!). Jag insåg att vinden trots allt var lite väl övermaga, så jag bestämde mig att avsluta passet och invänta lugnare vindar. En efter omständigheterna hyfsad landning fick avsluta dagens övning. Kanske jag skulle fortsatt och tränat - antagligen hade nästa landning gått bättre, men å andra sidan kunde vinden ökat ännu mer. Vill ju inte demonstrera en högre sidvindskomposant än 17 knop...
Bara 20 minuter i luften men ändå lärorikt.
Kommentarer
Trackback