lindbergh

Efter två dagar med dis och dimma så lättade täcket under eftermiddagen och bjöd på utmärkt flygväder i kväll.
Vinden friskade i jämfört med förra gången, nu var vinden 08010KT, så det var märkbar sidvind bana 14. Och under kvällen märkte jag återigen skillnaden på PA28 och Katanan i sidvindskänslighet, betydligt mer jobb krävs för att hålla PA28an på rätt track.

Checklistan gicks igenom under svårighet; läsbarheten är inte så bra i halvmörker...
Sedan visade det sig att jag nog missuppfattat belysningshandhavandet förra gången. På plattan hade vi tänt positionsljus och saftblandare på fenan, men när vi kom ut på taxibanan och det inte störde någon satte vi på landningsstrålkastare och strobe på vingarna, och så fick det vara under i stort sett hela övningen.

Dagens ämne var motorlandningar DK, och till skillnad från dagsljuslandningar fanns det nu ett otal situationer att träna på.
Först skulle vi ta en helt vanlig landning med full belysning, men när vi kom till finalen fanns varken PAPI eller inflygningsljus (en annan kärra tränade ME mörker, och flygledningen hade väl glömt att sätta på belysningen efter dem...)
Egentligen skulle vi avsluta passet med den ljussättningen (eller brist på), men det blev pang på istället. Nåja. Som vanligt var det inflygningsfart 75 knop stenhårt, 500 ft början av basen och 300 ft över Båstadvägen och därefter mjukt gasavdrag över tröskeln. En inte så snygg landning; tittade lite mitt emellan asfalten och banändljusen så det blev hård sättning.

SAS-kärra på ingång, så det fick bli väntläge syd en stund innan vi blev insläppta i varvet igen.

Nästa landning var banljusen påsatta igen, så då var det ingen sport, och även nästa. Då fick jag till en rejäl päronsväng in på finalen - tänkte inte på sidvinden.

Därefter gick plötsligt landningsstrålkastaren sönder, så jag fick landa utan den. Det blev att landa mer på känsla, när man inte såg marken under sig utan bara sidoreferenserna. Gick bra med tanke på förutsättningarna. Och som av ett trollslag fungerade strålkastaren igen!

Sedan blev det en landning utan inflygningsljus och sidoljus (tror inte om PAPIn var på heller), bara tröskelljus, för att simulera ett mindre fält med minimal belysning. Också en snygg landning.

Efter studsen började tydligen alternatorn att krångla, så att all belysning i planet försvann. Nu hade jag bara min ficklampa att använda. Den hängde ner på bröstet och gav ett svagt ströljus, så om jag behövde kolla något noggrannare (t ex farten och höjden) fick jag lysa upp med lampan. Lite fäppligt, men det blev en bra landning ändå.

Så inför sista landningen var det som vi började, varken PAPI eller inflygningsljus, och det blev ingen vidare landning, en rejäl ballong.
Men överhuvudtaget var jag nöjd med landningarna trots att sidvinden strulade till det lite grann. Kändes bra och jag hade i stort sett 100% koll på både fart och höjd.

Vad väntar härnäst? Enligt utbildningsplanen skulle jag naturligt sett träna motorstudsar EK, men nästa pass är preliminärbokat till söndag, och då får vi inte studsa efter 17.00 pga helgfriden. Sedan följer två pass bedömningslandning, DK resp EK, men de kan ju inte heller komma på fråga.
Alltså återstår bara navarna, en 2 timmars DK och en 1,5 timmars EK, så då skulle det betyda DK-naven på söndag om nu vädret skulle vara gunstligt. Men det känns som det sitter långt inne; det måste vara rejält fint väder (8 km sikt och 2000 ft molnbas överallt hela tiden på sträckan), och dessutom måste jag ordna barnvakt i så fall. Så det känns lite optimistiskt.

Nåja, två pass på fyra dagar är väl godkänt?