Överraskningarnas dag!
När jag vaknade i morse trodde jag att dagens flygtur skulle brinna inne. Igår utlovades (som vanligt) skitväder här i södern, medan fäbodarna i norr skulle få åtnjuta sin vanliga sommarsol (en kollega från min eslövstid uttryckte Sveriges uppbyggnad som "Skåne, Småland samt där norr om liggande fäbodar".)
Så jag tillbringade kvällen med några timmar civ II.
Vaknade i morse till strålande sol. Dagens första överraskning.
Egentligen den andra, eftersom mini i familjen för ovanlighets skull sov hela natten.
Efter en halvtimme i vaket tillstånd ringde min gamle flyglärare. När han ringer brukar det vara ett dåligt omen, typ planet på service, du får ställa flygningen. Överraskning tre: Det var det inte.
Klubben hade öppet hus/spaka själv igår, då det var skitväder enligt ovan. De lyckades få till en flygning med journalist och fotograf, men det var väl i stort sett allt. Det blev ett bra reportage.
"Problemet" var att tidningen råkat skriva att det var öppet hus även idag, när det inte var det. Vilket innebar att det kunde komma folk som ville ta en flygtur, och det behövdes folk som kunde ställa upp som funktionär/pilot med kort varsel. Efter en kort fundering lämnade jag klartecken.
Jaha, flyga idag, det blir ju bra, och gratis dessutom. Så jag kollade in METARen. 02007 kt = lätt sidvind bana 32.
Käkade frukost och körde söderut. Väl på plats mötte jag de andra engagerade och blev tilldelad en uppgift: Grindvakt (eftersom området är inhägnat med kodlås). Jaha, så blev det med den flygningen...
Så småningom började några familjer knacka på. Lite svårt att bestämma sig om de ville flyga, så jag tog ett snack med dem och efter ett tag hade de bestämt sig för en tur. OK, vem skulle ta hand om flygningen? Den ansvarige var villrådig ett ögonblick men så föreslog min lärare att jag skulle ta turen! Och så blev det till slut! Överraskning igen!
In i GustavNiklas och upp på en kort sväng ut till Farhult, via Varalöv in och landa igen. Ute på plattan kastade jag en blick på vindstruten och upptäckte att bana 14 torde vara ett bättre val. Snabbt byte av målbild från 32 till 14. Eftersom tornet inte öppnat ännu blev det till att klara sig själv i etern och prata med Sweden. Annars hade i princip rundan legat inom CTR.
Berättade under turen som vanligt om radiokommunikation, instrumentering och "sevärdheter", och kontinuerlig check av hälsotillståndet hos den fyraårige(?) sonen i familjen. Allt avlöpte väl. Landningen blev rejält plus, men jag ville ha en mjuk sättning. Kom på kort final på att jag nog bara skulle tagit två steg klaff pga sidvinden, men gjort är gjort. Lite shaky med sidvind och alla granskande ögon på klubben...
Passagerarna mycket nöjda med turen, och ville gärna komma tillbaka! Känns som ett bra betyg.
Fortsättningen blev mer som planerat, jag agerade grindvakt och var social. Hade bara lovat delta två timmar, så det var ändå snabbt överstökat.
Min flyglärare begick under tiden premiär i den nya kärran, en spillrans ny Cirrus med glasscockpit. Gjorde ett bra jobb. Efter landningen kom han fram till mig och ville diskutera en sak. Som lärare med pedagogisk kunskap och flygkunskap var jag påtänkt som utbildare på teorikursen! Va? Jo, han tyckte jag hade tillräckligt med ämneskunskap för att kvalificera mig till jobbet. Behöver jag nämna ordet överraskning?
Jag får nog fundera över erbjudandet, det är en hel del kvällsaktiviteter i vinter, inte minst min stundande NQ. Och det var inte helt klart att de behövde mina tjänster ännu. Så vi ska prata vidare om saken senare.
En spännande vinter väntas.
Så jag tillbringade kvällen med några timmar civ II.
Vaknade i morse till strålande sol. Dagens första överraskning.
Egentligen den andra, eftersom mini i familjen för ovanlighets skull sov hela natten.
Efter en halvtimme i vaket tillstånd ringde min gamle flyglärare. När han ringer brukar det vara ett dåligt omen, typ planet på service, du får ställa flygningen. Överraskning tre: Det var det inte.
Klubben hade öppet hus/spaka själv igår, då det var skitväder enligt ovan. De lyckades få till en flygning med journalist och fotograf, men det var väl i stort sett allt. Det blev ett bra reportage.
"Problemet" var att tidningen råkat skriva att det var öppet hus även idag, när det inte var det. Vilket innebar att det kunde komma folk som ville ta en flygtur, och det behövdes folk som kunde ställa upp som funktionär/pilot med kort varsel. Efter en kort fundering lämnade jag klartecken.
Jaha, flyga idag, det blir ju bra, och gratis dessutom. Så jag kollade in METARen. 02007 kt = lätt sidvind bana 32.
Käkade frukost och körde söderut. Väl på plats mötte jag de andra engagerade och blev tilldelad en uppgift: Grindvakt (eftersom området är inhägnat med kodlås). Jaha, så blev det med den flygningen...
Så småningom började några familjer knacka på. Lite svårt att bestämma sig om de ville flyga, så jag tog ett snack med dem och efter ett tag hade de bestämt sig för en tur. OK, vem skulle ta hand om flygningen? Den ansvarige var villrådig ett ögonblick men så föreslog min lärare att jag skulle ta turen! Och så blev det till slut! Överraskning igen!
In i GustavNiklas och upp på en kort sväng ut till Farhult, via Varalöv in och landa igen. Ute på plattan kastade jag en blick på vindstruten och upptäckte att bana 14 torde vara ett bättre val. Snabbt byte av målbild från 32 till 14. Eftersom tornet inte öppnat ännu blev det till att klara sig själv i etern och prata med Sweden. Annars hade i princip rundan legat inom CTR.
Berättade under turen som vanligt om radiokommunikation, instrumentering och "sevärdheter", och kontinuerlig check av hälsotillståndet hos den fyraårige(?) sonen i familjen. Allt avlöpte väl. Landningen blev rejält plus, men jag ville ha en mjuk sättning. Kom på kort final på att jag nog bara skulle tagit två steg klaff pga sidvinden, men gjort är gjort. Lite shaky med sidvind och alla granskande ögon på klubben...
Passagerarna mycket nöjda med turen, och ville gärna komma tillbaka! Känns som ett bra betyg.
Fortsättningen blev mer som planerat, jag agerade grindvakt och var social. Hade bara lovat delta två timmar, så det var ändå snabbt överstökat.
Min flyglärare begick under tiden premiär i den nya kärran, en spillrans ny Cirrus med glasscockpit. Gjorde ett bra jobb. Efter landningen kom han fram till mig och ville diskutera en sak. Som lärare med pedagogisk kunskap och flygkunskap var jag påtänkt som utbildare på teorikursen! Va? Jo, han tyckte jag hade tillräckligt med ämneskunskap för att kvalificera mig till jobbet. Behöver jag nämna ordet överraskning?
Jag får nog fundera över erbjudandet, det är en hel del kvällsaktiviteter i vinter, inte minst min stundande NQ. Och det var inte helt klart att de behövde mina tjänster ännu. Så vi ska prata vidare om saken senare.
En spännande vinter väntas.
Bastu på 1500 fot
Jo, det var egentligen i morgon det skulle bli pax-flygning, men när jag såg att GustavNiklas plötsligt blivit ledig i eftermiddag (av mig just då outgrundlig anledning) ringde jag paxen och hörde om de kunde ta turen idag istället. Vädret idag 13010KT CAVOK 28/8 (mao perfekt för bana 14), i morgon regn, moln och rejäl sidvind enligt prognos. Och visst kunde de.
Jag fixade till en färdplan Tylösand t.o.r. och så pyste vi ner till klubben. Väl där möttes jag av några antagligen besvikna flygelever. Det var tänkt att bli uppflygning för dem idag, men så hade tydligen Katanan fått en smäll vid sättningen tidigare på dagen och var därmed indisponibel tills vidare. Jag led med dem... frustrerande.
Nåväl, gick igenom vädret med paxen och förklarade METAR och TAF, och kollade flygpappren. När vi kom till planets loggbok blev jag sådär. Det satt en lapp innebärande att tankning var omöjlig idag. Mindes plötsligt att taxibana C skulle fixas till i dagarna. Ringde tornet som bekräftade att platta väst (macken) var stängd. Jaha.
Gjorde en snabb kalkyl över återstående bränsle i tankarna. Kom fram till drygt 50 liter, som torde räcka till ca 45 minuters flygning plus 45 minuters reserv. Och flygningen var beräknad till 45 minuter. Det fick bli en kort runda istället.
Men så råkade jag berätta om situationen för flyglärare 2 på klubben, som sa att arbetet på platta väst skulle vara klart och rådde mig ringa insatsledaren istället för tornet för att kolla. Visst, enligt ledaren skulle arbetet bli klart inom kort och jag valde att ta det lugnt för att invänta mackens öppning så vi kunde fylla tankarna.
Så småningom blev det grönt, och vi hoppade in i GustavNiklas en halvimme sena. På väg bort till macken förstod jag anledningen till avbokningen; det var olidligt hett i kabinen (vad jag minns skulle det varit en långflygning inbokat tidigare), och så var det ju bränslebrist förstås.
Lite kludd med att taxi C var stängd, det blev att taxa tillbaka till väntläge bana 32 och sedan använda startbanan för att taxa till startpositionen bana 14. 1945 varma meter. Klart starta.
Nu märktes att det var tung last och varmt. Stigprestanda var sällsynt klent. Och studsigt på åsen, så det fick bli 2000 ft för paxens skull.
Upp över Karup, ner på 1500 ft igen, sedan Laxvik innan vi flög över Halmstad, Söndrum och ut till Tylösand. Gott om folk på stranden kan man säga (understatement).
Vände så tillbaka efter sedvanlig fotning av villan.
Hemfärden utan större dramatik, det enda var att vi fick möte strax norr om Karup, ett annat plan flög norrut, så jag steg till 2000 ft igen för att slippa den mekaniska turbulensen över åsen.
Landningen blev den bästa på länge; eftersom det var ca 12 kt motvind skippade jag tredje steget klaff och fick till en riktig smygarlandning till paxens stora glädje. Bara att taxa till hangaren och putta in planet, så att planet skulle vara svalt till nästa pass.
Vad har jag fått för erfarenheter idag?
Är det soligt och varmt ute är det varmt i kabinen (no surprise?). Man blir bortskämd med AC(C) i bilen och glömmer hur det är utan...
Samlade vuxenpoäng när jag tog mig tid att invänta mackens öppnande, så jag inte skulle behöva flyga på marginalen eller flyga en kortare runda.
Har fortfarande en tendens att missa höjdhållningen, det tog tid idag innan jag fick konstant höjd. Berodde väl på att standardvärdena inte räckte med dagens vikt och värme.
Och varmt ute och tung last ger dåliga stigprestanda.
Inte direkt nytt, men att stiga 500 ft gjorde underverk mot den mekaniska turbulensen över åsen.
Tornet har inte koll på allt, asfalten (banornas beskaffenhet) har insatsledaren bättre koll på.
Nästa flygpass då? God knows. Har drygt en vecka kvar innan lovet är slut; kanske det hinns med en runda till innan dess? Annars får det bli NQ-plugg.
Jag fixade till en färdplan Tylösand t.o.r. och så pyste vi ner till klubben. Väl där möttes jag av några antagligen besvikna flygelever. Det var tänkt att bli uppflygning för dem idag, men så hade tydligen Katanan fått en smäll vid sättningen tidigare på dagen och var därmed indisponibel tills vidare. Jag led med dem... frustrerande.
Nåväl, gick igenom vädret med paxen och förklarade METAR och TAF, och kollade flygpappren. När vi kom till planets loggbok blev jag sådär. Det satt en lapp innebärande att tankning var omöjlig idag. Mindes plötsligt att taxibana C skulle fixas till i dagarna. Ringde tornet som bekräftade att platta väst (macken) var stängd. Jaha.
Gjorde en snabb kalkyl över återstående bränsle i tankarna. Kom fram till drygt 50 liter, som torde räcka till ca 45 minuters flygning plus 45 minuters reserv. Och flygningen var beräknad till 45 minuter. Det fick bli en kort runda istället.
Men så råkade jag berätta om situationen för flyglärare 2 på klubben, som sa att arbetet på platta väst skulle vara klart och rådde mig ringa insatsledaren istället för tornet för att kolla. Visst, enligt ledaren skulle arbetet bli klart inom kort och jag valde att ta det lugnt för att invänta mackens öppning så vi kunde fylla tankarna.
Så småningom blev det grönt, och vi hoppade in i GustavNiklas en halvimme sena. På väg bort till macken förstod jag anledningen till avbokningen; det var olidligt hett i kabinen (vad jag minns skulle det varit en långflygning inbokat tidigare), och så var det ju bränslebrist förstås.
Lite kludd med att taxi C var stängd, det blev att taxa tillbaka till väntläge bana 32 och sedan använda startbanan för att taxa till startpositionen bana 14. 1945 varma meter. Klart starta.
Nu märktes att det var tung last och varmt. Stigprestanda var sällsynt klent. Och studsigt på åsen, så det fick bli 2000 ft för paxens skull.
Upp över Karup, ner på 1500 ft igen, sedan Laxvik innan vi flög över Halmstad, Söndrum och ut till Tylösand. Gott om folk på stranden kan man säga (understatement).
Vände så tillbaka efter sedvanlig fotning av villan.
Hemfärden utan större dramatik, det enda var att vi fick möte strax norr om Karup, ett annat plan flög norrut, så jag steg till 2000 ft igen för att slippa den mekaniska turbulensen över åsen.
Landningen blev den bästa på länge; eftersom det var ca 12 kt motvind skippade jag tredje steget klaff och fick till en riktig smygarlandning till paxens stora glädje. Bara att taxa till hangaren och putta in planet, så att planet skulle vara svalt till nästa pass.
Vad har jag fått för erfarenheter idag?
Är det soligt och varmt ute är det varmt i kabinen (no surprise?). Man blir bortskämd med AC(C) i bilen och glömmer hur det är utan...
Samlade vuxenpoäng när jag tog mig tid att invänta mackens öppnande, så jag inte skulle behöva flyga på marginalen eller flyga en kortare runda.
Har fortfarande en tendens att missa höjdhållningen, det tog tid idag innan jag fick konstant höjd. Berodde väl på att standardvärdena inte räckte med dagens vikt och värme.
Och varmt ute och tung last ger dåliga stigprestanda.
Inte direkt nytt, men att stiga 500 ft gjorde underverk mot den mekaniska turbulensen över åsen.
Tornet har inte koll på allt, asfalten (banornas beskaffenhet) har insatsledaren bättre koll på.
Nästa flygpass då? God knows. Har drygt en vecka kvar innan lovet är slut; kanske det hinns med en runda till innan dess? Annars får det bli NQ-plugg.